"Polisen har blivit bättre på att utreda våld mot kvinnor"
BORÅS.
Och män som tidigare skulle ha dömts för misshandel, hot eller ofredande riskerar istället att bli fällda för ett brott som ger strängare straff.
– När misshandlade kvinnor får frågan av polisen om de utsatts tidigare så brukar de berätta och i så fall är det inte bara misshandel utan ett nytt brott, ett annat sätt att se på saken.
Det anser kammaråklagare Maria Sterup i Borås, som har stor erfarenhet av utredningar om våld mot kvinnor.
– Poliser har blivit mycket bättre på att fråga kvinnor om de utsatts fler än en gång. I ett inledande skede när kvinnorna är desperata och i akut behov av hjälp så brukar de berätta om polisen ställer de rätta frågorna.
Och det som först anmäldes som misshandel kan då bli en anmälan grov kvinnofridskränkning.
BT har i veckan berättat om brottsligheten under 2007 i polisområdet som består av Borås, Bollebygd, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn. Enligt färsk statistik sjönk anmälningar om kvinnomisshandel dramatisk, samtidigt som många fler fall av grov kvinnofridskränkning anmäldes.
Kvinnofridskränkning innebär upprepade brott mot kvinnan. Hon har inte bara blivit slagen, hotad eller trakasserad en enda gång. Och varje gärning ses som ett led i en upprepad kränkning.
Ringa misshandel, hot eller ofredande ger inte stränga påföljder. Kanske böter eller ett kortare fängelsestraff.
Men om örfilar, hot om stryk, hån och andra verbala utfall upprepas kan det bedömas som grov kvinnofridskränkning. Då är straffet fängelse från sex månader till sex år.
– I dag tar man problemen med relationsvåld på mycket större allvar än tidigare, säger Maria Sterup.
Men efter den akuta, desperata fasen vågar kanske inte kvinnor stå för allt de sagt. En anmälan om misshandel som blev en anmälan om grov kvinnofridskränkning kan då åter bli en fråga om misshandel.
– Det är viktigt att få kvinnorna att förstå att de måste stå för sina uppgifter om de vill ha slut på helvetet. Men då krävs att de får stöd, säger Maria Sterup.
