Miljöansvarig svarar om avloppsinventering: ''Missvisande''
Nu har man mest fokus på området kring Öresjö, som är den största vattentäkten för Borås, eller vattendrag i anslutning dit.
Ungefär 80 procent av de cirka 400 anläggningarna som inventerats det senaste året har fått underkänt.
Men det är en missvisande bild, menar Birger Bergeå, verksamhetsledare på boende- och närmiljö i Borås kommun.
– Vi har ju prioritet på fastigheter inom vattenskyddsområden och valt ut platser där det är en större risk. Det väger vi ihop med platser där vi vet att bebyggelsen är gammal, förklarar han.
När det gäller kritiken från LRF:s Åke Jansson menar han att denne har blandat ihop infiltrationsanläggningar och markbädd, något som bara ett tiotal fastigheter i kommunen använder sig av. Dessa kan ha en kort livslängd.
– Infiltrationsanläggning ser vi fortfarande som ett av de mest stabila alternativen. Man pratar om en hållbarhet på mellan 20 och 30 år om allt är som det ska, säger han.
Priset för dessa menar han ligger på runt 50 000 kronor och inte 100 000 som påstods i gårdagens tidning.
Under inventeringen av anläggningarna kontrolleras om man har en trekammarbrunn och att den inte svämmat över. Man kollar också så att ventilationsrör eller avskiljaren inte slemmat igen eller att den läcker.
Många fastigheter har gamla anläggningar som antingen är åldrade eller inte följer dagens krav på att binda fosfor. Ämnets effekter på övergödning var inte lika kända för trettio, fyrtio år sedan.
Ett sätt att se om det läcker ut föroreningar från avloppet är om det växer nässlor i området. Dessa trivs i kväverika miljöer.
Moränen i Borås tar emot mycket vatten.
Det är gynsamma förhållanden för till exempel infiltrationsanlägningar om man jämför med till exempel kustområdena där närheten till klippor hindrar filtreringen.
