Ljus högtid över mörka minnen

Det var fullsatt i stadsteatern, men varken festligt eller folkligt. Det var snarare högtidligt och känsloladdat.

När Susanne Sznajderman-Rytz med rörelse i rösten tackade Borås stad, för att man "tagit förintelsens minnedag till sitt hjärta", hade åtskillig i publiken hunnit torka en och annan tår. Hennes svärfar, Leon Rytz berättade, i ett samtal med Niclas Sennerteg, brottstycken om hur han gång på gång under tre år undgick avrättning i flera olika förintelseläger. Och hur han flera gånger fick oväntad hjälp.

Men det dröjde många år innan han kunde börja berätta. Först när ett av barnbarnen kom med en bandspelare släppte det. Igår hade han säkert kunnat fortsätta ytterligare en timme eller två. Leon Rytz passade på att tacka alla boråsare för att de ställde upp när de judiska ungdomarna kom 1946.

De allra flesta som kom till Borås efter andra världskriget var unga, de var ensamma och de kom från Polen. De hade skilts från sina familjer efter den tyska invasionen, i förintelseläger, eller som hans själv, vid en razzia, när han skulle uträtta ett ärende.

– Räknat till åren var vi inte så gamla när vi kom, sa Leon Rytz, men i vårt inre var vi 50-60 år.

– Borås är unik, berättade Susanne Sznajderman-Rytz. Här finns den enda judiska församlingen i världen som är återskapad som en östeuropeisk judisk förening. Här var det normalt för alla att ha en sådan historia. Det blev en hemvist och medlemmarna blev varandras familjer utan att ha blodsband.

I dag har vi motsvarande flyktingkategori i Sverige, unga, ensamkommande från andra krigsområden.

Författaren och journalisten Anita Goldman drog jämförelsen med dagens ensamkommande flyktingbarn och kvoteringen av dem. Hon betonade att varje människa har ett namn, en berättelse och rätten att bli sörjd och ihågkommen. En siffra som sex miljoner döda under förintelsen, är så ofattbar.

– Vem är han eller hon av flyktingbarnen som är en för mycket? Den som kommer utanför kvoten...

Hennes egen familj har en annan historia. Morföräldrarna flydde från Sovjetunionen till Danmark. Hennes mor flydde i sin tur till Sverige, när Nazityskland invaderade hemlandet.