Lantbrukare i Fristad om EU:s betydelse: ”Livrädd för Brexit”

Med tryggheten syftar han dock inte i första hand på pengarna, utan på planeringssäkerheten som EU:s femåriga mandatperioder innebär.

– Nu när det närmar sig val så går vi mot en osäkrare period igen men när det var som värst i Sverige förr så kunde ju jordbrukspolitiken skifta från år till år, säger Tommy Källmark.

Vi hälsar på några av korna som ingår i Tommy Källmark och kollegan Markus Lorchs 450 djur stora bestånd och tar sedan en promenad till bostadshuset där även kontoret ligger. Pärmar i princip från golv till tak.

– Jag lägger ungefär 100 timmar om året på EU-bidragen, säger Tommy Källmark.

Det är arbete som lönar sig. Tåbacken AB, som företaget heter, ligger i topp i Borås när det gäller jordbrukarstöd från EU. Drygt 1,6 miljoner kronor under fjolåret, enligt uppgifter från Jordbruksverket.

– EU-bidragen står för ungefär 15 procent av omsättningen och sett över senare år brukar vår vinst ligga på fem procent.

Det vill säga – utan bidrag, betydligt svårare att bedriva verksamheten. Så gott som omöjligt.

Förr i tiden gick det bättre. De ekonomiska förutsättningarna var också annorlunda. Ett exempel: Tommy Kärrmark jämför vad förtjänsten per liter mjölk ger i dag jämfört med 25–30 år sedan. Nämligen ungefär lika mycket, cirka 3,30 kronor.

– EU-pengarna är skillnaden.

Priset på spannmål har inte heller utvecklats nämnvärt över tid. Kostnaderna har däremot ökat. Exempelvis har dieselpriset mångdubblats.

Antalet företag med mjölkkor har sedan 1987 halverats varje decennium. 1987 fanns det 31 000 företag med mjölkkor i Sverige. Sedan dess har nio av tio lagt ned. Under samma tid har antalet mjölkkor i Sverige nästan halverats. De verksamheter som finns kvar har med andra ord blivit större.

– När min far hade gården hade han 30 mjölkkor. De är åtta gånger fler i dag. Det småskaliga går inte ihop, konstaterar Tommy Källmark.

EU:s jordbrukspolitik är ständigt omdiskuterad och ofta ifrågasatt. Om Tommy Källmark själv fick välja en sak att se över skulle han rikta in sig på den fria rörligheten gällande maten.

– Det är vansinnigt att köra mat över gränser som det görs nu. Det är långa transporter och maten tappar i hållbarhet. Det måste finnas en hel del fördelar med att producera mer lokalt. Det handlar till exempel om arbetstillfällen. Varje gång du köper ett kilo utländsk ost här så flyttar du ett visst mått av mark och arbete utomlands. Man brukar säga att en lantbrukare genererar fyra arbetstillfällen. Det ger effekter i många led.

Bland framtidens farhågor står Brexit högt upp på listan. Till Storbritannien importeras i dag bland annat mjölk och virke. I Tommy Källmarks företags ägor finns 180 hektar skog.

– Jag är livrädd för Brexit. De kanske löser avtal med Kanada i stället. Sjunker virkespriset så sjunker i slutändan värdet av mina ägor. Redan nu ger det effekter – så fort någon säger ett ord så påverkar det marknaden.

Har du själv vidtagit några åtgärder med anledning av Brexit?

– Nej, det får komma sen. Det är bättre att göra saker som man kan påverka.