Annons

Kritik mot att avlopp döms ut - vill ha uppskov

I Borås kommun finns det runt 6000 avloppsanläggningar i privata fastigheter.
Borås • Publicerad 9 augusti 2011
Åke Jansson, LRF.
Åke Jansson, LRF.Foto: 

Många av dem kommer att behöva byggas om inom de närmaste åren. Miljökontoret arbetar för fullt med att inventera anläggningar.

Nu skriver LRF till Borås stad i protest mot kommunens krav.

Annons

Sedan ett år tillbaka har kommunen inspekterat avloppsanläggningar runtom i kommunen. Många av de 400 som har undersökts har fått underkänt, eftersom de inte uppfyller kraven på rening.

Åke Jansson, sekreterare på LRF i Borås är kritisk till kommunens hantering. Den vanligaste tekniken att använda när man bygger en ny anläggning är en så kallad infiltrationsbädd – en gammal och dyr teknik, menar han. I nuläget kan en installering kosta uppemot 100 000 kronor.

– Det här är nog inte den bästa tekniken verkar det som. LRF vill ha en bra lösning på avloppsreningen och ska vi inte ha något som håller över tid då? Det händer hela tiden nytt på det här området, säger han.

Han förklarar att många infiltrationsbäddar bara håller i mellan fem och tio år och att det finns bättre metoder som är både billigare och lämnar ifrån sig renare vatten.

Till sitt stöd har han en rapport från JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, som visar att avskiljningen av det miljöfarliga ämnet fosfor med den här tekniken kan vara betydligt sämre än de 25 till 90 procent som Naturvårdsverket tidigare trott. Han menar att de inom de närmaste åren kommer ske stora förändringar inom området och att man från kommunens sida borde vänta in ny teknik.

Leif Schöndell, miljöchef på Borås kommun menar att infiltrationsbädd är en beprövad och inte alltför dyr metod. Dock ser han brister i hållbarheten.

– Men vi vill inte att folk ska ta risken att prova metoder som kanske inte fungerar. Det sker hela tiden teknikutveckling. Hur länge ska man vänta? Det kommer alltid komma fram nya förbättringar men vi kan inte vänta fem eller tio år på en förändring, säger han.

Åke Jansson menar att kommunen inte följer med i vad som händer på området och inte tillräckligt öppna för nya metoder.

– Kan inte Borås visa vägen? Man vill ju vara en miljökommun. Kan man inte hitta en lösning som är bättre, och kanske till och med billigare? säger han.

Möjligheten att välja en annan teknik finns, men då blir tillståndet till reningsanläggningen kortare och kontrollbesöken mer frekventa vilket ökar kostnaderna för fastighetsägaren.

Annons

– Nu finns minireningsverk men de är ofta väldigt dyra. Generellt är vi positiva till nytänkande men vi måste veta vad det är vi rekommenderar, säger Leif Schöndell.

Avlopp

Runt 6 000 hushåll i Borås kommun har privata avloppsanläggningar, varav en stor del beräknas behöva bytas ut. Fastigheter som ligger nära vattendrag och skyddsområden är prioriterade i kommunens pågående inventering.

Avloppsvatten innehåller flera faktorer som är skadliga för naturen.

Organiskt material kan orsaka syrebrist i vattendrag det hamnar i.

Ämnen som kväve och fosfor kan orsaka övergödning som i sin tur också leder till syrebrist.

Rester av läkemedel i avloppsvatten kan orsaka reproduktionsstörningar hos till exempel fiskar.

Rasmus Lundgren
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons