Han tjänar mest i sin roll – i hela Västsverige

Ulf Olsson (S) har varit kommunalråd i Borås sedan 1994. Posten som ordförande i kommunstyrelsen har han haft sedan 2010.

BT:s kartläggning av samtliga politiker i Västsverige som har samma post visar att Olsson hade överlägset högst inkomst under taxeringsår 2021. Tvåa kommer Axel Josefson (M), ordförande för kommunstyrelsen i Göteborg, som tjänade drygt 1,1 miljoner kronor.

Att Ulf Olsson tjänade så mycket mer beror framför allt på hans många sidouppdrag. Att han själv har högst inkomst av de 49 kommuntopparna är inget han kände till sedan tidigare.

– Det visste jag inte om, men jag är inte förvånad. De som har tyngre uppdrag inom Sveriges kommuner och regioner (SKR) har högre arvoden, och jag har fått tyngre uppdrag med tiden. Det är viktigt för kommunen att vara representerad i SKR och det finns stora mervärden för Borås. För min del är det viktiga och intressanta frågor att få jobba med, säger Ulf Olsson.

Ulf Olssons sidouppdrag gör alltså att hans inkomst blir markant högre. Framför allt posterna inom SKR där han bland annat är vice ordförande i förhandlingsdelegationen. Olsson är också ledamot i Kommuninvest och ledamot i KPA Tjänstepensionsförsäkring.

För sitt uppdrag i Kommuninvest fick han ett arvode på 49 900 kronor 2021. Organisationen, som erbjuder förmånliga lån till offentliga investeringar, sammanträder normalt sett fem-sex gånger per år, oftast i Stockholm.

Från SKR fick han ett arvode på 256 495 kr under 2021, och från KPA Tjänstepensionsförsäkring erhöll han runt 160 000 kronor.

– Arvodesstrukturen har jag inga synpunkter på, det är inte jag som bestämmer vilka arvoden som ska gälla. Jag tycker att vi behöver ha SKR, och att det ska bemannas av personer runt om i landet. Jag tror att det är en viktig princip, säger Olsson.

Sammanträdena är ofta förlagda i Stockholm.

Hur hinner du med allting?

– Det är ett pusslande, och du får vara effektiv i ditt sätt att jobba. Istället för att läsa en bra bok på kvällen, läser jag handlingar. Jag lägger även tid på lördagar och söndagar, säger Ulf Olsson.

Hur många timmar i veckan jobbar du?

– Det är svårt att säga, man är alltid tillgänglig dygnet runt. Ofta är det kvällsmöten alla dagar i veckan, utom fredagar. På helgerna läser man handlingar och tar telefonsamtal. Det här är inte heller bara ett arbete, det är ett uppdrag och en livsstil. Det är väldigt speciellt.

Hur gynnas boråsarna av att du har flera andra uppdrag?

– Jag är övertygad om att Borås gynnas av att vi har en tydlig nationell närvaro. Det är viktigt för kommunen att man är representerad inom SKR. Sveriges kommuner och regioner är ett gemensamt ansvar, med kollektivavtal för hela landet. Jag jobbar för Borås men också för hela landet.

Olsson betonar vikten av att vara delaktig på nationell nivå, och tar upp första gången kommunen ansökte om att få polisutbildningen till Borås, som ett exempel.

– Vi hade den absolut bästa ansökan och bästa upptagningsområdet. Men den gick oss förbi ändå. Vad berodde det på? Den rimliga förklaringen var att vi inte hade tillräcklig närvaro på nationell nivå för att påverka besluten. Det ska inte ske igen, var min åsikt.

Finns det några nackdelar med att ha flera andra uppdrag?

– Jag tycker inte det. Jag tror att alla större kommuner försöker jobba såhär.

BT berättade 2016 om att det fanns kritik mot att Ulf Olsson var frånvarande till följd av de andra uppdragen inom till exempel SKR, som kräver en del resor till Stockholm. Idag upplever han själv att den kritiken minskat.

– Den diskussionen finns mer eller mindre i alla kommuner. Här var den mer omfattande 2016, idag är vi bättre på att hitta formerna. Jag hoppas att en del fysisk närvaro kan ersättas med digital närvaro framöver.

Kommunalrådet Ylva Lengberg (S) som arbetar tätt ihop med Ulf Olsson upplever att hans övriga uppdrag, till exempel de inom SKR, är en tillgång:

– För mig är det positivt. Det är en väldigt bra ingång till mycket aktuell information. Vi i Borås har stor nytta av att han kan representera oss på olika ställen. Det är en chans att påverka.

BT:s genomgång av de andra kommunalrådens uppdrag visar att även Andreas Exner (SD) och Anna Svalander (L) har uppdrag inom SKR. Annette Carlson (M) är bland annat vice ordförande i Sjuhärads kommunalförbund.

Tom Andersson (MP) har inga arvoderade uppdrag utöver sitt arbete som kommunalråd.

– Med den tiden jag lägger på mitt arbete hade jag inte klarat av att ta ytterligare arvoderade uppdrag, och samtidigt klara det jag behöver göra för Borås stad, säger han.

Borås stads egna politikerarvoden hanteras av en arvodesdelegation där representanter för alla partier ingår. Per-Olof Höög (S) är ordförande.

Normalt brukar arvodena räknas upp med ett par procent om året. Ett undantag gjordes 2018, då kommunalrådens höjning var 20 procent på grund av en omräkning. Anledningen var att man ville kompensera för semesterersättning som tidigare felaktigt hade lagts på arvodena och nu skulle tas bort. Enligt Per-Olof Höög mäter inte arvodesdelegationen nivåerna i Borås mot andra kommuners. Det är enbart Borås stads anställda som man jämför med och politikernas höjning ska vara på samma nivå som de kommunanställdas.

Toppolitikernas arvoden är höga jämfört med vanliga löntagares, samtidigt är arbetsbördan stor och ansvaret tungt. Statsvetaren Ulf Bjereld vid Göteborgs Universitet – som också är socialdemokrat – säger att det inte finns något visat samband mellan nivån på politikerarvoden och allmänhetens förtroende.

Från sin egen horisont ser Ulf Bjereld bekymmer på ett principiellt plan om arvodena blir för höga.

– Det riskerar att öka avståndet mellan förtroendevalda och allmänhet. Men jag uttalar mig inte om ert lokala fall här, det vet jag inget om

Politikerna själva vill gärna hålla lönefrågan ifrån sig, säger Ulf Bjereld.

– De säger ”det är inte vi som sätter våra arvoden”. Och det finns ofta en separat nämnd som sätter arvodena, för att på så sätt neutralisera frågan. Men de som sitter där måste ju få sina instruktioner någonstans, så ytterst är det ändå politikerna som har ansvar.

Politikerarvodenas nivåer diskuteras inte tillräckligt aktivt, anser han.

– Det vore välkommet med en rejäl översyn på generell nivå. Den översynen kanske kommer fram till att vi ska fortsätta på samma nivå – eller att arvodena ska höjas eller sänkas. Men då har vi i alla fall fått ett bättre underlag till varför det ser ut som det gör.