Förre vd:n bryter tystnaden om miljardbolaget: ”Blåljuger och skriver om historien”
Nyligen berättade BT att Borås energi och miljö öppnar för nya miljardinvesteringar kort efter att de satt punkt för slutrapporten om det hårt kritiserade Sobacken. Toppolitikerna Ulf Olsson (S) och Anna Svalander (L), som båda tillhör Boråsstyret (S, MP, C och L) har vitt skilda uppfattningar om hur tydligt bolaget har varit med att de kan behöva mer pengar till stora investeringar.
För Peter Maksinen är otydlighet från bolagets sida ingen nyhet. Han ser det snarare som att de har utnyttjat det som en strategi för att få sin vilja igenom.
Tvärtemot vad bolaget själva hävdar, håller Peter Maksinen inte med om att boråsarna fick det politikerna beställde när det gäller Energi- och miljöcenter, EMC, på Sobacken.
Han tillträdde som vd för bolaget i mars 2018, då EMC-bygget var i slutskedet. Maksinen tvingades bort tio månader senare under mycket uppmärksammade former. I dag arbetar han på ett annat företag som ansvarig för affärsutveckling inom batterier och vätgas.
De många turerna kring när Peter Maksinen entledigades har BT tidigare berättat om. Situationen innehöll också grova personangrepp och förtal, enligt ett brev som Maksinen då skrev till Borås toppolitiker.
Nu bekräftar Peter Maksinen också uppgifter till BT om att han belades med munkavle, annars skulle han förlora sitt avgångsvederlag. Maksinen hotades också med att bli smutskastad i syfte att förstöra hans karriär.
”Boråsarna kommer att tvingas betala ett högt pris. De kommer att få värme och vatten, men det blir väldigt dyrt.”Peter Maksinen
Peter Maksinen har inte uttalat sig offentligt om bolaget på över tre år. Det krävs upprepade försök från BT:s sida och många samtal med Peter Maksinen innan han går med på att bli intervjuad. Hans motiv till att slutligen medverka är att varna för hur återkommande misstag i bolaget kommer att drabba kommunen, säger han.
– Boråsarna kommer att tvingas betala ett högt pris. De kommer att få värme och vatten, men det blir väldigt dyrt.
Peter Maksinen är kritisk till EMC på Sobacken.
– Antingen skulle det aldrig ha byggts eller så borde man ha visat boråsarna vad den riktiga kostnaden är, säger han.
Maksinen anser att det bästa för boråsarna hade varit att bygga ett nytt kraftvärmeverk på det gamla kraftvärmeverket Ryaverket och ett reningsverk vid Viskan.
– Istället valde man det dyraste alternativet, säger han och menar dessutom att det som till slut byggdes på Sobacken är otillräckligt för att garantera värmeförsörjningen i Borås.
Maksinen menar att bolaget inte tänkte till ordentligt.
– Enligt beslutet som togs räckte det ju med EMC-pannan. Det gör det inte, slår han fast.
Peter Maksinen är inte ensam om att vara tveksam till satsningen på Sobacken. Projektet fick kritik av konsultföretagen som under projektperioden anlitades för att granska Bemabs argument. Kritiken gick i korthet ut på att man alltför tidigt låste fast sig vid ett enda huvudalternativ, nämligen Sobacken, för att projektet var ekonomiskt riskfyllt och för att det inte fanns några kalkyler för vad det skulle innebära om Sobacken faktiskt inte byggdes och om verksamheten istället skulle ha varit kvar på Ryaverket. Det brukar kallas nollalternativ.
Också stadsrevisionen var kritisk inför beslutet 2015. De konstaterade att det utifrån underlaget inte var möjligt att ta ett välgrundat och välinformerat beslut. Stadsrevisionen framhöll också att det fanns en möjlighet för politikerna i kommunfullmäktige att återremittera frågan och få ett nollalternativ utrett. Så skedde inte.
När BT visar Peter Maksinen att Borås energi och miljö i budgeten för nuvarande år har lagt in en ny panna i investeringsplanen, ser han det som en bekräftelse på att EMC-bygget aldrig var tillräckligt.
2027 har bolaget budgeterat en halv miljard kronor för ett nytt kraftvärmeverk eller en ny hetvattencentral. Samtidigt reserverar sig bolaget för att siffrorna är mycket osäkra.
– Här har du beviset, nu ska man ha en halv miljard för att bygga en ny värmepanna, som man inte har tagit upp innan, säger Peter Maksinen.
Han ser Ryaverket som ett exempel på ett återkommande mönster i bolaget där de skriver om historien. Det gäller även bolagets nylanserade omtag med en fjärrvärmestrategi.
– Det påbörjades ett strategiarbete när jag var där, men det var helt annorlunda än det som görs nu. Det arbetet jag ledde handlade om att ta fram nyckeltal och styrparametrar för att effektivisera bolaget och höja lönsamheten. Inte om vad man skulle bygga för anläggningar eller andra praktiska frågor.
Peter Maksinen kallar historieskrivningen om Ryaverket för ”genuint pinsamt”.
– Från början sa man: ”Får vi tre miljarder så ska vi bygga anläggningen på Sobacken så vi kan lägga ner Ryaverket”. Nu pratar man inte om att Ryaverket ska bort, man har ”nyinvigt” det, säger han sarkastiskt.
Han syftar på när tidigare miljöministern Per Bolund (MP) besökte Ryaverket i november 2021 och tillsammans med bland andra bolagets vd Magnus Kårestedt vred av en fiktiv oljekran. Detta för att symbolisera att man blivit fossilfria genom att ersätta gasol med bioolja som startbränsle på Ryaverket. BT har tidigare berättat om Per Bolunds besök på Ryaverket.
– Att det är fossilfritt beror inte på det, det beror på att man har kvar de gamla biopannorna. Och varför de var i ordning, det har man glömt nu. Utan dem hade man legat jättelångt ifrån att vara fossilfri, säger Peter Maksinen.
Han fortsätter:
– Mig utreder styrelsen för tjänstefel för att pannorna renoverades, sedan gör de reklam för att det är gjort och bjuder dit miljöministern, men de säger inte hela sanningen.
Diskussionen om pannorna på Ryaverket är inte ny. Den handlar i grunden om att det, trots den nya pannan på Sobacken, behövs reserver om någon av övriga pannor får problem. I bolagets motivering från 2010 till rekommendationen att bygga ut Sobacken hette det att de två gamla biopannorna på Ryaverket var ”tekniskt och ekonomiskt uttjänta och måste bytas ut.”
Redan 2019 kunde BT berätta att det skett en förändring i resonemanget. Utan att kunna visa ett formellt beslut började Borås energi och miljö plötsligt tala om att de gamla biopannorna på Ryaverket behövde behållas som back up till den nya på Sobacken.
Under sin tid som vd fick Maksinen kraftig kritik för att han bland annat hade lagt pengar på att renovera de gamla biopannorna och andra delar av det eftersatta Ryaverket och bolagets övriga anläggningar i Borås. Det har BT berättat om tidigare.
Själv säger han nu att det är tack vare den renoveringen som de gamla biopannorna nu går att använda som nödvändig reserv till den nya pannan på Sobacken.
– Man behövde byta ventiler och andra delar, det var vad som behövde göras, inte byta pannorna. Man kan säga att de är gamla. Ja, det är de, men å andra sidan är de avskrivna, säger Peter Maksinen.
Han vittnar om att Ryaverket, på grund av bristande underhåll, var i mycket dåligt skick när han tillträdde som vd.
– Allt höll på att falla sönder.
Peter Maksinen hävdar att bristen på underhåll var avsiktlig.
– Hur ska du få loss tre miljarder? Du säger att det är så förstört så vi måste bygga något nytt.
”Det tar inte stopp, det tar inte slut. Det finns ingen analytisk kultur, inga ordentliga förstudier och inga ordentliga utvärderingar, ingen lärokultur.”Peter Maksinen
Peter Maksinen menar också att kalkylen för miljardbygget på Sobacken avsiktligt underdimensionerades. Detta för att komma ner till en prislapp politikerna kunde acceptera.
Hans bedömning är att Ryaverket kommer att stå kvar för alltid eftersom det är för dyrt att avveckla.
– Det kostar vansinniga pengar. Vad det slutar på är det ju aldrig någon som har presenterat.
Han syftar på att bolaget fått kritik för att de aldrig har gjort någon kalkyl för vad det kostar att riva kraftvärmeverket på Ryaverket.
– Och då skulle alla sju pannorna där behöva ersättas, säger Peter Maksinen.
Han berättar också att han under sin tid som vd informerade topparna i stadshuset om de allvarliga brister han sett i bolaget.
Peter Maksinen hävdar att Borås energi och miljö medvetet har fört Borås politiker bakom ljuset. Det gäller både bolagsstyrelsen och fullmäktige.
– Det var alltid kvasidiskussioner och styrelsen sa: Vi får lita på er som har kompetensen. I ledningsgruppen ville man ta så lite som möjligt till politikerna i bolagsstyrelsen, säger Peter Maksinen.
Han ansluter sig därmed till diskussion om den politiskt tillsatta styrelsen i Borås energi och miljö som BT har skrivit om tidigare. Kritiken handlar om att styrelsen består av fritidspolitiker tillsatta av partier utifrån valresultatet, istället för att ledamöter tillsätts utifrån kompetens och erfarenhet. Frågan har också varit föremål för politisk debatt i Borås. Nu säger Peter Maksinen:
– Det här hade aldrig hänt med en professionell bolagsstyrelse.
Att politikerna sätter tillit till bolaget finns till och med beskrivet i underlaget inför beslutet om EMC. Där står: ”För att investeringen sker på effektivaste sätt har Bemab ett stort ansvar och är den som förutsätts ha största kompetensen.”
Peter Maksinen menar att Borås energi och miljö upprepade gånger gör stora och dyra misstag.
– Det tar inte stopp, det tar inte slut. Det finns ingen analytisk kultur, inga ordentliga förstudier och inga ordentliga utvärderingar, ingen lärokultur.
Läs mer:
Pannorna som ger boråsarna fjärrvärme
Sobacken:
Kraftvärme- och avloppsreningsverket utanför Borås som togs i bruk 2018/2019. Kraftvärmeverket utgörs av en biobränslepanna. Härifrån matas värmen via ledningar in till Ryaverket i centrala Borås och sedan ut till fjärrvärmekunderna.
Ryaverket:
Ryaverket från 1965 har sju pannor. I en och samma byggnad finns fem av dem, två biobränslepannor, två avfallsförbränningspannor och en elpanna. Där finns också två ångturbiner som skapar el.
De två biobränslepannorna eldas främst med skogsflis. De skulle ersättas av den nya pannan på Sobacken men är nu kvar som reserv på obestämd framtid.
I de två avfallspannor eldas boråsarnas vita påsar. Avfallspannorna bedöms vara uttjänta omkring 2035.
I en annan byggnad (hetvattencentralen Bäckeskog) finns de resterande två pannorna som producerar värme till fjärrvärmenätet.
På Ryaverket finns även en stor ackumulatortank som fungerar som en termos där varmt fjärrvärmevatten kan lagras. Det finns också en fjärrkylacentral som levererar kallvatten.
Övriga anläggningar:
Det finns ytterligare reserv- och stödanläggningar i Borås, en vid Hultasjön, en vid lasarettet och två på Viared. Anläggningen på Viared fungerar i första hand som stöd till Ryaverket när vädret är kallt. Övriga anläggningar inklusive hetvattencentralen Bäckeskog används främst som reserv om det skulle bli stopp.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.