unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Färska EU-beslut om klimatet räcker inte för Paris

En rad klimatpolitiska beslut som handlar om höjda ambitioner för klimatet har fattats på senare tid inom den Europeiska Unionen. Men det behövs fler politiska initiativ än så.
Naturvårdsverkets klimatanalytiker Johannes Morfeldt pekar på behovet av att EU integrerar klimatproblemet inom alla politikområden.
Ett av Tysklands koldioxidstinna kolkraftverk bolmar ut sina växthusgaser. Över 40 procent av EU:s el tillverkas ännu av kolkraft, vilket är en mycket liten minskning sedan 2005. Nu har dock regler om en utfasning med början några år in på 2020-talet antagits.
Ett av Tysklands koldioxidstinna kolkraftverk bolmar ut sina växthusgaser. Över 40 procent av EU:s el tillverkas ännu av kolkraft, vilket är en mycket liten minskning sedan 2005. Nu har dock regler om en utfasning med början några år in på 2020-talet antagits.
Foto: Pontus Lundahl/TT

– Ja, det är en så stor samhällsomställning, på alla nivåer, som ska till för att klara Parisavtalets målsättning att det blir nödvändigt.

– Man kan säga att EU då skulle få samma slag av samordnad politik som Sverige nu fått nationellt sedan klimatlagen antogs.

Naturvårdsverket har en roll som spindeln i nätet för de statliga myndigheter som är inblandade i att få ut riksdagens och regeringens, och även EU:s klimatpolitik i praktiska beslut. De följer därför utvecklingen inom unionen noga.

quote
Det kommer att krävas ett antal styrmedel för att nå dessa mål

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för endast 99 kr! (ord pris 597 kr)

Johannes Morfeldt vill betona att Naturvårdsverket inte lägger sig i det politiska arbetet, vare sig på unionell eller svensk nivå.

Naturvårdsverkets klimatanalytiker Johannes Morfeldt pekar på behovet av att EU integrerar klimatproblemet inom alla politikområden.
Naturvårdsverkets klimatanalytiker Johannes Morfeldt pekar på behovet av att EU integrerar klimatproblemet inom alla politikområden.

Däremot framhåller han att det blir intressant och viktigt att följa den politiska debatten, inte minst mot bakgrund av EU-kommissionens ställningstaganden på senare tid.

– Kommissionen lade rätt nyligen fram sitt förslag om strategi för att uppnå så kallade netto-noll-utsläpp av växthusgaser inom unionen år 2050. Och det är viktigt att unionen skaffar sig en långsiktig klimatstrategi som inte bara gäller fram till 2050, utan även tiden därefter.

– Det kommer att krävas ett antal styrmedel för att nå dessa mål. Men hur verktygen ska se ut kommer diskuteras ännu mer när väl målen är satta och beslutade, framhåller Johannes Morfeldt.

Det är alltså på flera områden som EU fattat bindande beslut med sikte på de delmål för klimatet som ska vara uppnådda år 2030.

Utsläppshandeln, det vill säga systemet med utsläppsrätter som gradvis blir färre på marknaden och tvingar fram minskningar, har skärpts.

Dessutom finns nu ett regelverk på plats för att fasa ut det fortfarande högst potenta statsstödet till olönsam kolproduktion.

Även utsläppskraven för nya personbilar och tunga lastbilar har nyligen skärpts för fordonsindustrin.

För allt detta gäller dock att utsläppsminskningarna som sker tack vare dessa fortfarande är långt mindre än vad som krävs för att vara i närheten av vad Parisavtalet förutsätter - nollutsläpp i mitten av seklet.

Svår sommartorka - som här i fjol i Skåne, med stora delar av Ivö-sjöns stränder torrlagda - eller i andra EU-länder på kontinenten, utgör bara ett av många samhällsområden som behöver diskuteras ur klimatsynpunkt av det nya EU-parlamentet som tillträder i höst efter valet i maj.
Svår sommartorka - som här i fjol i Skåne, med stora delar av Ivö-sjöns stränder torrlagda - eller i andra EU-länder på kontinenten, utgör bara ett av många samhällsområden som behöver diskuteras ur klimatsynpunkt av det nya EU-parlamentet som tillträder i höst efter valet i maj.
Foto: Johan Nilsson/TT

Det blir svårt nog, även om det här målet infrias, att klara att höjningen av jordens medeltemperatur seden förindustriell tid stabiliseras ”väl under två grader” i slutet av det här seklet. Idag är höjningen 1 grad globalt, och hela 1,7 grader i Sverige.

Det är i det ljuset man ska läsa vad de svenska partierna lyfter fram inom klimatpolitik i sina EU-valplattformar.

Liberalerna avviker från övriga partier med sitt förslag om gemensam unionell CO2-beskattning. Det är ett i grunden radikalt förslag, eftersom det skulle innebära att EU ges egen beskattningsrätt.

Dock pekar man, med stöd i såväl forskning som hos FN, att koldioxidbeskattning är en effektiv metod att få ned utsläppen, och betonar att exempelvis franske presidenten Macron också förespråkar EU-skatten.

Valplattformarna är inte alltför konkreta. Det går att utläsa en uttalad ambition att skärpa EU:s klimatpolitik på olika sätt hos alla partier, dock med nyanser.

Framförallt genom gradvis skärpning av utsläppsrättshandeln, förutom den liberala varianten att införa en ny EU-skatt.

Medan V, C och MP lämnar mer detaljerade förslag på nya åtgärder och verktyg, talar M och SD främst om att använda just utsläppshandeln som överordnat verktyg.

Båda partierna vill, vilket flera av de övriga också nämner, att EU satsar på att exportera metoden till andra länder i världen. Moderaterna vill också plocka in fler sektorer än vad som idag ingår (till exempel stålindustri, raffinaderier och kraftverk).

Sverigedemokraterna säger inget om skärpa krav i utsläppsrättshandeln, men nämner istället att man till exempel vill stöda strategisk energiforskning på EU-nivå.

SD gör inför det här EU-valet det motsatta mot Liberalerna – profilerar sig mindre gentemot övriga partier jämfört med tidigare. Sverigedemokraterna medger nu att det föreligger ett behov att agera i klimatfrågan, och bejakar att EU spelar en roll i det arbetet.

Partiet markerar även i en liten passus i sina programdokument att man ”inte motsätter sig Parisavtalet”. Här föreligger alltså en definitiv omorientering i synsätt, som dock marknadsförs blygsamt.

Läs mer

Vittnesmål från föräldrar med barn i drogmissbruk: ”Förtvivlan”

Cannabis i Borås

Vittnesmål från föräldrar med barn i drogmissbruk: ”Förtvivlan”

Det måste pratas mer om hur utbrett det är, menar Peter, som efterfrågar ett föräldranätverk.

Här har lärarna bäst betalt: ”Måste fortsätta satsa”

Borås

Här har lärarna bäst betalt: ”Måste fortsätta satsa”

Höjda löner ger minskad omsättning: ”Någonstans har den strategin varit rätt lyckad”

Så mycket tjänar lärarna i Sjuhärad – kommun för kommun: ”Lönat sig att flytta”

Borås

Så mycket tjänar lärarna i Sjuhärad – kommun för kommun: ”Lönat sig att flytta”

Lärarlönerna stiger – men skillnaden mellan kommuner ökar

Medan du sov: Här är nattens händelser

Medan du sov

Medan du sov: Här är nattens händelser

Bil och mopedbil i olycka i Borås. Man död efter skjutning i Västerås.

Ny bedrägerivåg i Sjuhärad – polisen går ut med varning: ”Riktigt fula brott”

Borås

Ny bedrägerivåg i Sjuhärad – polisen går ut med varning: ”Riktigt fula brott”

Bedragarna riktar sig främst mot äldre människor.

Sjuhärad: Nu säljs legendarens Ferrari – i Skene

Mark

Sjuhärad: Nu säljs legendarens Ferrari – i Skene

Lades ut i våras: ”Priset är en bit över vad den modellen kostar annars”