Annons

Färska EU-beslut om klimatet räcker inte för Paris

En rad klimatpolitiska beslut som handlar om höjda ambitioner för klimatet har fattats på senare tid inom den Europeiska Unionen. Men det behövs fler politiska initiativ än så.
Naturvårdsverkets klimatanalytiker Johannes Morfeldt pekar på behovet av att EU integrerar klimatproblemet inom alla politikområden.
Sverige • Publicerad 18 maj 2019
Ett av Tysklands koldioxidstinna kolkraftverk bolmar ut sina växthusgaser. Över 40 procent av EU:s el tillverkas ännu av kolkraft, vilket är en mycket liten minskning sedan 2005. Nu har dock regler om en utfasning med början några år in på 2020-talet antagits.
Ett av Tysklands koldioxidstinna kolkraftverk bolmar ut sina växthusgaser. Över 40 procent av EU:s el tillverkas ännu av kolkraft, vilket är en mycket liten minskning sedan 2005. Nu har dock regler om en utfasning med början några år in på 2020-talet antagits.Foto: Pontus Lundahl/TT

– Ja, det är en så stor samhällsomställning, på alla nivåer, som ska till för att klara Parisavtalets målsättning att det blir nödvändigt.

– Man kan säga att EU då skulle få samma slag av samordnad politik som Sverige nu fått nationellt sedan klimatlagen antogs.

Annons

Naturvårdsverket har en roll som spindeln i nätet för de statliga myndigheter som är inblandade i att få ut riksdagens och regeringens, och även EU:s klimatpolitik i praktiska beslut. De följer därför utvecklingen inom unionen noga.

”Det kommer att krävas ett antal styrmedel för att nå dessa mål”

Johannes Morfeldt vill betona att Naturvårdsverket inte lägger sig i det politiska arbetet, vare sig på unionell eller svensk nivå.

Naturvårdsverkets klimatanalytiker Johannes Morfeldt pekar på behovet av att EU integrerar klimatproblemet inom alla politikområden.
Naturvårdsverkets klimatanalytiker Johannes Morfeldt pekar på behovet av att EU integrerar klimatproblemet inom alla politikområden.

Däremot framhåller han att det blir intressant och viktigt att följa den politiska debatten, inte minst mot bakgrund av EU-kommissionens ställningstaganden på senare tid.

– Kommissionen lade rätt nyligen fram sitt förslag om strategi för att uppnå så kallade netto-noll-utsläpp av växthusgaser inom unionen år 2050. Och det är viktigt att unionen skaffar sig en långsiktig klimatstrategi som inte bara gäller fram till 2050, utan även tiden därefter.

– Det kommer att krävas ett antal styrmedel för att nå dessa mål. Men hur verktygen ska se ut kommer diskuteras ännu mer när väl målen är satta och beslutade, framhåller Johannes Morfeldt.

Det är alltså på flera områden som EU fattat bindande beslut med sikte på de delmål för klimatet som ska vara uppnådda år 2030.

Utsläppshandeln, det vill säga systemet med utsläppsrätter som gradvis blir färre på marknaden och tvingar fram minskningar, har skärpts.

Dessutom finns nu ett regelverk på plats för att fasa ut det fortfarande högst potenta statsstödet till olönsam kolproduktion.

Även utsläppskraven för nya personbilar och tunga lastbilar har nyligen skärpts för fordonsindustrin.

För allt detta gäller dock att utsläppsminskningarna som sker tack vare dessa fortfarande är långt mindre än vad som krävs för att vara i närheten av vad Parisavtalet förutsätter - nollutsläpp i mitten av seklet.

Svår sommartorka - som här i fjol i Skåne, med stora delar av Ivö-sjöns stränder torrlagda - eller i andra EU-länder på kontinenten, utgör bara ett av många samhällsområden som behöver diskuteras ur klimatsynpunkt av det nya EU-parlamentet som tillträder i höst efter valet i maj.
Svår sommartorka - som här i fjol i Skåne, med stora delar av Ivö-sjöns stränder torrlagda - eller i andra EU-länder på kontinenten, utgör bara ett av många samhällsområden som behöver diskuteras ur klimatsynpunkt av det nya EU-parlamentet som tillträder i höst efter valet i maj.Foto: Johan Nilsson/TT
Annons

Det blir svårt nog, även om det här målet infrias, att klara att höjningen av jordens medeltemperatur seden förindustriell tid stabiliseras ”väl under två grader” i slutet av det här seklet. Idag är höjningen 1 grad globalt, och hela 1,7 grader i Sverige.

Det är i det ljuset man ska läsa vad de svenska partierna lyfter fram inom klimatpolitik i sina EU-valplattformar.

Liberalerna avviker från övriga partier med sitt förslag om gemensam unionell CO2-beskattning. Det är ett i grunden radikalt förslag, eftersom det skulle innebära att EU ges egen beskattningsrätt.

Dock pekar man, med stöd i såväl forskning som hos FN, att koldioxidbeskattning är en effektiv metod att få ned utsläppen, och betonar att exempelvis franske presidenten Macron också förespråkar EU-skatten.

Valplattformarna är inte alltför konkreta. Det går att utläsa en uttalad ambition att skärpa EU:s klimatpolitik på olika sätt hos alla partier, dock med nyanser.

Framförallt genom gradvis skärpning av utsläppsrättshandeln, förutom den liberala varianten att införa en ny EU-skatt.

Medan V, C och MP lämnar mer detaljerade förslag på nya åtgärder och verktyg, talar M och SD främst om att använda just utsläppshandeln som överordnat verktyg.

Båda partierna vill, vilket flera av de övriga också nämner, att EU satsar på att exportera metoden till andra länder i världen. Moderaterna vill också plocka in fler sektorer än vad som idag ingår (till exempel stålindustri, raffinaderier och kraftverk).

Sverigedemokraterna säger inget om skärpa krav i utsläppsrättshandeln, men nämner istället att man till exempel vill stöda strategisk energiforskning på EU-nivå.

SD gör inför det här EU-valet det motsatta mot Liberalerna – profilerar sig mindre gentemot övriga partier jämfört med tidigare. Sverigedemokraterna medger nu att det föreligger ett behov att agera i klimatfrågan, och bejakar att EU spelar en roll i det arbetet.

Partiet markerar även i en liten passus i sina programdokument att man ”inte motsätter sig Parisavtalet”. Här föreligger alltså en definitiv omorientering i synsätt, som dock marknadsförs blygsamt.

Jan LindstenSkicka e-post
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons