GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Experten om skuggsamhället: ”Vi måste skärpa kontrollen”

Den prisbelönta journalisten Elinor Torp slår fast att städbranschen är en värstingbransch.
– Där finns väldigt många kriminella bolag.
Hon vill att myndigheterna ska jaga firmorna istället för utsatta människor.
Publicerad 19 februari 2022 • Uppdaterad 12 maj 2022
Elinor Torp är på gång med en ny bok. Den här gången om städbranschen, alltså samma område som BT nu granskar.
Elinor Torp är på gång med en ny bok. Den här gången om städbranschen, alltså samma område som BT nu granskar.Foto: David Lundmark

I boken “Vi skuggorna”, som kom ut 2019, skriver hon om hur samhället på så många sätt gjort sig beroende av fattig utländsk arbetskraft. Människorna utnyttjas då kommunala lokaler ska städas, när rutavdragen bidrar till skinande hem och då bilar ska fixas. Hon visar hur kontrollorgan successivt monterats ner och låter ett laglöst arbetsliv breda ut sig. Där slåss seriösa företag för sin överlevnad mot en kriminalitet som myndigheterna inte kommer åt.

– Sedan jag skrev boken tror jag att problemen har medvetandegjorts. Människor känner kanske till lite mer om hur det ser ut, inte minst efter det som hände med statsministerns städerska. Man har börjat förstå att det här parallella laglösa arbetslivet finns. Och att man kanske måste göra någonting åt det, för att det är så mycket pengar av våra skattemedel som försvinner.

Elinor Torp, som är journalist på Dagens arbete, bjuds in för att tala hos fackförbund, partier och arbetsgivare. Hon är tveksam hur mycket som faktiskt har förändrats, men säger att Delegationen mot arbetslivskriminalitet i alla fall startat. Själv har hon börjat på en ny bok, om just städbranschen.

– Städbranschen är en av värstingbranscherna, precis som byggbranschen.

Det finns också skillnader mellan män och kvinnor.

– Kvinnor kan utnyttjas på fler sätt, säger hon och berättar om kvinnor som tvingas ligga med chefen för att få ha jobbet kvar, om sexuella trakasserier och kvinnor som ofta kallas för fula ord.

– Det är helt sjukt att de här arbetsgivarna får fortsätta bedriva sina städbolag. Många kvinnor är väldigt rädda och de är i händerna på arbetsgivarna som sätter villkoren. Skulle kvinnorna opponera sig så gör arbetsgivarna avdrag på lönen och hotar med att de åker ut.

”Det är det perfekta sättet att tvätta pengar på. Arbetslivet har blivit ett gömställe för kriminalitet.”
Elinor Torp

Hon ser också tydliga hierarkier mellan de utnyttjade arbetarna i det som kallas skuggsamhället. De som har papper har det lite bättre än de helt papperslösa.

– Då kan arbetsgivare göra precis vad de vill, man har inget att sätta emot. De från EU-länder, som har rätt att arbeta här, de blir utkonkurrerade av den billigare arbetskraften.

Och det är en kriminalitet som är svår att stävja.

– Jag skulle säga att de här firmorna jobbar under myndigheternas radar. Samtidigt vet jag att det finns underrättelser, men att myndigheterna ändå inte kommer åt dem på något effektivt sätt.

Hon är kritisk mot hur kontrollen bedrivs.

– Det de gör nu är att jaga enskilda arbetstagare, men det kommer man ingen vart med. Man måste komma åt firmorna, det är enda sättet. Det är bedrövligt med exploateringen av människor som far illa, men också att seriösa företagare slås ut.

Det finns också företagare som sätter i system att sätta bolag i konkurs och sedan starta nya, för att komma undan.

– Det är jättevanligt. Jag har sett det inom städ. Och beställarna genomskådar det inte, utan de bara fortsätter att köpa tjänster av dem.

Elinor Torp vill att myndigheterna ska ut i verkligheten, för det som står i papper visar lång ifrån alltid hur illa det faktiskt är.
Elinor Torp vill att myndigheterna ska ut i verkligheten, för det som står i papper visar lång ifrån alltid hur illa det faktiskt är.Foto: Jörgen Appelgren

Arbetslivskriminalitet är också kopplat till annan kriminalitet.

– Det sker i samma områden. Där de har sin arbetskraft händer också mycket annan skit, som knarkförsäljning, skjutningar och sprängningar. Jag är helt säker på att det hänger ihop.

Hon beskriver det som ett komplext system där firmor används som brottsverktyg.

– Det är det perfekta sättet att tvätta pengar på. Arbetslivet har blivit ett gömställe för kriminalitet. Människor, knark eller vapen är skit samma för de här, det är bara olika sätt att tjäna pengar på.

”De låter andra åka dit om något skulle hända. Men det är smarta typer i toppen.”
Elinor Torp

Hon förklarar att arbetslivskriminalitet har mer osynliga entreprenörer.

– Där finns de som aldrig själva skulle använda våldskapital. Ofta används målvakter, så många finns knappt ens på papper. De låter andra åka dit om något skulle hända. Men det är smarta typer i toppen.

Elinor Torp anser att myndigheterna måste förbättra sig.

– Och inse att hur det ser ut på papper stämmer inte överens med hur det är i verkligheten. De måste ut på fältet mycket mer.

Nyligen kom en uppmärksammad dom i Högsta domstolen där en arbetsgivare dömdes för människoexploatering.

– Domen är en viktig markering, att man som arbetsgivare inte kommer undan med det här utan att det straffar sig att utnyttja sin personal. Det behövs prejudikat och vägledande domar. Jag tror det kommer göra att rättsväsendet vågar driva fall.

Anne BengtssonSkicka e-post
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.