En sorgsen korrespondent summerar svensk klimatkris
Klimatkrisens Sverige: Så förändras vårt land från norr till söder
Författare: Erika Bjerström
Förlag: Norstedts
Genre: Sakprosa
Den villfarelsen botas eftertryckligt av SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerströms bok om hur även Sverige har en klimatkris, och kommer att få i än högre grad.
Något likt Nils Holgersson på Akkas rygg, har hon metodiskt rest runt i Sverige och kikat med lupp på fjällflora och skånska strandbrinkar och dokumenterar omsorgsfullt och med god experthjälp de oerhörda förändringarna.
Det är krypande, men även snabba förlopp, i stort och smått. Nya farliga fästingar och andra insekter, svampar med förödande förstörelseförmåga gör entré söderifrån – och fler väntar.
Häftiga skyfall, hård torka, tjälfria vintrar, allt har det blivit mer av och allt har kommit tätare. Sedvanlig nyhetsförmedling har berättat om detta, javisst, men i staccato, och som så ofta är fallet med nyheter snabbt bortglömt när något annat dykt upp.
Och själva naturen och djuren, hur ska de klara att förflytta sig lika snabbt som klimatzonerna nu gör? Varje dygn förskjuts landets klimatzoner hårresande 14 meter norrut.
För älgarna är det skapligt enkelt, de vandrar fort bort från de obekvämt varma nejderna. Men för grodor, träd och blåsippor är det desto svårare, konstaterar författaren sorgset.
Det är en aning oväntat och lite uppbyggligt att Bjerström, efter sin noggrant malande uppräkning av klimatförändringens obevekliga och negativa effekter även i höga Nord, pekar på möjligheterna som ändå finns att undvika en fullständig framtidskatastrof.
Detta görs i ett samtal med Fossilfritt Sveriges samordnare Svante Axelsson, veteran inom miljörörelsen. Hans stundtals enerverande optimism fungerar faktiskt här.
Det är svensk kreativitet, benägenhet till förändring och teknisk innovationsförmåga som ska skapa det fossilfria skyltfönster som till och med biter på det kolkraftsstinna Kina, framhåller han.
Och, ja – det finns forskningsstöd för uppfattningen att vårt land råkar vara ett av de mest kreativa på planeten, slår Bjerström fast.
Hon avslutar mitt i det skälvande nuet: kommer coronapandemin fungera som en språngbräda för att skapa en handlingsplan för framtiden, där en global uppvärmning över två grader kan förhindras?
Och just exakt nu torde väl detta vara den viktigaste frågan som överhuvud taget kan ställas.
