Bostadslös mamma nekas hjälp - anmäls i stället
BT skrev tidigare i höst om mamman som förgäves försökte att få hjälp från de sociala myndigheterna i Borås. Hennes psykiska sjukdom har lett till skulder, och därför har mamman svårt att få ett eget kontrakt på en lägenhet. Men hon har egen inkomst, så det hon ber om är hjälp till ett kontrakt.
Läkaren Bodil Persson varnade för att mamman inte skulle klara den press hon utsattes för då hon inte fick hjälp. I intyget skrev läkaren också: ”Om krav ställs på XX att godta en lägenhet som innebär resande är risken mycket stor för återfall och återigen behov av slutenvård”.
Läkaren fick rätt i sina farhågor. De sociala myndigheterna tog ingen hänsyn till hennes intyg. Inför hotet att bli bostadslös och därmed inte ha möjlighet att bo med sin tonåring mådde mamman så dåligt att hon tvingades lägga in sig på psykiatrisk klinik. I journalen framgår det klart att patienten läggs in för att förhindra självmord. Där står också: ”Då situationen med socialtjänsten får patienten att känna så här föreslår jag att man kontaktar kurator som kan hjälpa patienten med socialtjänsten”.
Sjukhuset kontaktade socialen, men fick beskedet att ärendet hade avslagits och ska upp i förvaltningsrätten. Eftersom socialen hänvisade till sekretessen föreslog sjukhuset en vårdplanering. Men socialen meddelade att man inte hade tid för vårdplanering innan patienten blir bostadslös, utan först drygt två veckor senare.
När BT då tog kontakt med sociala omsorgsnämndens ordförande Yvonne Persson (S) och meddelade att patienten inte kan skrivas ut eftersom det saknas bostad, agerade hon direkt. Samma dag erbjuds mamman en akutlägenhet. Men detta är bara en tillfällig lösning.
– Nu ska jag ut härifrån innan denna månaden är slut, säger mamman och gestikulerar med handen över alla papper som fyller köksbordet.
De sociala myndigheterna kräver hela tiden att hon ska söka lägenhet också utanför Borås tätort. Men när BT ringer de bostadsbolag som mamman hoppat över att kontakta på socialens förteckning visar det sig att inte heller de har några lediga lägenheter. I exempelvis Fristad, som de sociala myndigheterna tar upp som ett exempel där mamman måste söka, är kön mellan ett och ett halvt och två år. För sökande utan skulder.
Men nu finns ett hot som skrämmer henne ännu mer. De sociala myndigheterna har anmält henne ”angående oro för barn” för att hon riskerar att bli bostadslös och därmed inte ha ett hem för sig och sin tonåring.
– Får jag inte ha mitt barn så har jag inget kvar att leva för.
Detta har hänt
Augusti 2011 – Mamman söker hjälp hos socialtjänsten, eftersom hon efter en separation står utan bostad från den 1 oktober.
16 augusti påbörjas försörjningsenhetens utredning då mamman söker hjälp i form av en övergångslägenhet, eftersom hon har skulder som tillkommit under hennes psykiska sjukdom. Hon har nu inkomst, men behöver hjälp att få ett kontrakt.
30 augusti avslår försörjningsenheten ansökan om övergångslägenhet eftersom hon endast sökt boende i Borås tätort.
18 september skriver BT om fallet.
19 september läggs mamman in på psykiatriska kliniken i Borås.
21 september säger också sociala omsorgsförvaltningen nej till ett socialt andrahandskontrakt.
30 september kontaktar BT ansvarig politiker angående att mamman tvingas vara kvar på sjukhuset eftersom hon annars blir bostadslös nästa dag. Senare samma dag kommer beskedet att det finns en akutlägenhet tillgänglig genast. Då motiveras beslutet med barnperspektivet.
1 november gör sociala omsorgsförvaltningen en anmälan angående oro för barn. Orsaken är att mamman inte sökt lägenhet utanför tätorten, och att hon därför riskerar att bli bostadslös. Läkarintyget, som förklarar att hon behöver bo i tätorten eftersom hon har stort behov av stöd, tas inte alls upp i denna skrivelse.
