Borås har blivit sämre på handel - så ska trenden vändas

Ska staden förstärka lågprisprofilen? Eller bli en nischad spjutspets inom textil och mode?

Just nu pågår en utredning. BT har tittat närmare på den.

Man åkte till Borås för att handla.

Man åkte till Borås för att handla billigt.

Man åkte till Borås för att handla mycket.

Så är det inte längre.

När det gäller sällanköpsvaror har staden tappat jämfört med riket.

Omsättningen under perioden 2006–2010 ökade sju procent.

Gott så.

Men snittet i övriga riket låg på 17 procent.

De där tio procentens skillnad är lika med 300 arbetstillfällen.

Något som fick politikerna i Stadshuset att gå igång.

I analysen från Handelns utredningsinstitut står det: Borås tar inte tillvara på den köpkraft som finns i regionen och har blivit sämre på att locka kunder från andra kommuner i regionen.

Därför har Borås stad och representanter från näringslivet i Borås gjort gemensam sak och håller på att ta fram en strategi för handelns utveckling.

”Syftet är att utveckla handeln i Borås avseende storlek, styrka och attraktivitet”.

Gunnar Brinck är sammankallande i gruppen.

– Det här samarbetet är rätt ovanligt. Och vi jobbar konkret.

Inte så många vackra ord om Borås – en stad för alla att växa och leva i?

Det här ska bli mer konkret än så, är det tänkt.

Och det finns en rad faktorer som spelar in när det gäller handeln. Man har tittat på befolkningsökningen i Borås, på inkomster, på byggande, på vägnät. Var finns stråken, hur långt är man villig att åka för att handla, hur tar man sig till olika affärer? Och så vidare.

Och staden ökar sin befolkning. I prognosen fram till år 2025 räknar man med nästan 120 000 invånare. Men alltjämt är Borås en stad med en lägre utbildad befolkning som tjänar mindre än övriga riket.

Medelinkomsten per person var förra året 258 000 kronor per år. Siffrorna för riket är 270 000 kronor.

I det övre skiktet, över 400 000 kronor/ år, är skillnaderna ännu större.

Knäckfrågan som gruppen diskuterar är hur stadens handel ska utvecklas. Även om en viss återhämtning har skett, så är tappet inom sällanköpsvarorna stort jämfört med övriga landet.

Vill vi profilera Borås som en lågprisstad, vill vi ha hit busslasterna igen?

– Vi är inte tillräckligt attraktiva för att få hit folk utifrån idag. Men frågan svävar i luften i utredningen. I detta nu har vi inte talat så mycket om det. Men när Ellos var som störst hade vi ett index på 130. Nu har vi 111. Men det finns en lista på företag som vill etablera sig i Borås. Staden är fortfarande attraktiv.

Men hur får vi hit folk utifrån?

– Lockar lågprishandeln fler höginkomsttagare till staden? Kanske inte. Vill vi kanske hellre satsa på det fräcka, lite udda? Det finns inte ett enda svar. Och vi i gruppen rycker i alla trådar.

Dagligvarorna klarar sig fint. Det är sällanköpen som är lite av stötestenen.

Knalleland har förändrats. Inga busslaster längre. Och när andra städers köpcentrum ligger längs motorvägarna, ligger Knalleland en bit in i staden – med stökig trafik som följd.

Dessutom finns det en riklig dubbeletablering i Borås. Till exempel Kapp Ahl, Lindex, Intersport, Dressman, Hennes och Mauritz, Gina Tricot och Cassels finns både i city och i Knalleland.

Borta är de renodlade fyndvaruhusen med postorderkänsla, Ellos, Josefsson, Haléns?

Men det kanske inte är lågpriserna som ska locka. Borås är ju en textil- och modedesignstad med en kvalificerad högskoleutbildning. Men det avspeglar sig inte på klädutbudet i staden. Till exempel det prisade märket Hope, grundat av en boråsare, finns inte här. Både Stuk och Modefabriken gjorde försök att etablera sig i city, men fick slå igen.

– Många i enkätundersökningen som vi lät göra, 600 personer sammanlagt, saknade just utbud. Men handels aktörer säger att det är svårt med den trots allt lilla köpkraft som finns i Borås. Det är nästan bara storstäderna som klarar det.

Handeln via internet har ofta framställts som en konkurrent. Varför ska man åka till Borås och handla en tröja när man kan klicka fram den på nätet?

Lösningen kanske är showrooms, som det heter. Små butiker där man kan klämma och känna på varorna, som sedan beställs viav E-handeln. En ny utmaning för handeln, menar Brinck.

– Eller tänk om vi kunde ha alla returer från E-handeln samlade, kanske till Väferibolagets lokaler mitt i stan. Ett restlager-outlet.

Det finns många frågor. Och säkert lika många svar.

Många stenar att vända. frågan är hur man ska vända trenden?

Gruppen samlas igen om ett par veckor.

Återstår att se vad den kommer fram till. Lågpris, eller profilvaror. Eller både och?

Läs imorgon: Varför märks inte det textila arvet mer i Borås?