Johannes Johansson, 24 år, tog initiativet till att väcka upp Nolåns fiskevårdsförening (Nolåns FVO) som hade varit vilande i 17 år och valdes nyligen till ordförande.

– Det började med att jag i min utbildning började titta på möjligheten att återställa delar av Nolån och förbättra åns ekosystem till det skick det hade innan man tog bort stenar för att flotta timmer.

För att länsstyrelsen skulle godkänna projektet krävdes att fiskevårdsföreningen stod bakom, så han ringde runt till markägare och kontaktade den gamla interimsstyrelsen för att få igång föreningen.

– De andra ville att jag som initiativtagare skulle bli ordförande och vid det konstituerande mötet var de andra i styrelsen positiva och intresserade av biotopvårdsarbetet.

Tanken är att utföra biotopvårdsarbetet i sommar. För att inte störa yngel som finns i ån kan man börja först i mitten av juni och måste vara klar i slutet av sommaren. Till nästa år ska föreningen göra fiskerättsutredningar och på sikt även en fiskeförvaltningsplan.

– En sådan plan reglerar fisket så att fisken mår bra och det inte blir utfiskat, säger Johannes Johansson. Vi ska ta fram förslag var man kan upplåta fisketillstånd, hur mycket man får fiska, vilka fiskemetoder, om det ska vara catch and release med mera, som sedan kommer att röstas om med alla fiskerättsägare på ett årsmöte.

Nolåns FVO bidrar till en levande landsbygd och turism.

Johannes Johanssons intresse för Nolåns ekosystem tog fart genom att han studerar på Forshagaakademin i Forshaga där han läser på Yrkeshögskolan (YH) med inriktning jakt och sportfiske.

– I min årskull var det fler fiskeintresserade än jaktintresserade som sökte, säger han.

Forshagaakademin står på tre ben: 1) guide och turism, 2) butik och sälj och 3) fiskevård och naturvård.

Insikten att han skulle ägna sig åt naturvård och fiske växte fram.

– Inför gymnasiet visste jag inte vad jag ville göra så jag läste byggprogrammet. Sedan arbetade jag på Bollebygds emballage och därefter på Bodéns bygg som snickare med målet att bli fullbetald för att ha något att falla tillbaka på.

Sommarens projekt går ut på att lägga tillbaka stenar som flyttades från åns fåra till kanterna på den tiden då timmerflottningen var prioriterad.

– Vi ska även tillsätta död ved som ligger utmed ån för att ge näring till insekter och larver som ska bli fiskens och andra djurs föda. För att få ett bra ekosystem behövs en bra primärproduktion.

I projektet ingår även att titta på att lägga lekgrus och uppväxthabitat i tillhörande bäckar där öringen leker.

Sträckan från Hulta damm till ungefär där Hestrafors löparbana korsar ån är första etappen. Andra etappen går från där Gissleån rinner ut i Nolån till Henå där Nordån (från Sandhult) och Nolån (från Töllsjö) rinner samman. tredje etappen är sista kilometern till Nolåns inlopp i Töllsjön.

Det mesta arbetet ska göras för hand eller med vinsch för att inte påverka markerna runt ån för mycket. Några personer ur Nolåns FVO ska arbeta med Johan Andersson från WaterCircle som gjorde ett liknande arbete i Sörån förra året.

– Peter Nolbrant i Lygnerns vattenråd och Niklas Wengström i Sportfiskarna i Göteborg har hjälpt mig mycket och Miljöteknik i Väst har gett goda råd. Och så har jag fått vara med i Åtta fjordars arbete i Stenungsundsområdet och lärt mig mycket.

När han började planera för åtgärder i Nolån visade det sig att Lygnerns vattenråd och Sportfiskarna redan hade gjort kartering och kartläggning av området.

– Jag skulle bara göra en kort sträcka som ett skolarbete, men Niklas Wengström föreslog att vi skulle utöka arbetet.

Eftersom examensarbetet ska ha en forskningsansats och ett konkret syfte ska det inriktas på att undersöka hur snabbt man kan få fisk att röra sig till ett område med många ståndplatser och bra primärproduktion. Med elfiske före jobbet och nytt elfiske efter ett halvår ska man mäta hur beståndet av öring har förändrats.

– Öringen har utvecklats för att leva i ett habitat med mycket sten sedan senaste istiden så den är ett bra mått. Öringen är även en förutsättning för flodpärlmusslan eftersom musslans larver sätter sig på öringens gälar.

Johannes Johansson säger att biotopvårdsarbetet är en förberedelse för att få tillbaka vandringsfisk som lax och havsöring. Men först måste omlöpet vid Forssa kraftverk bli bättre så att fisken tar sig förbi. Flera kraftverk i hela Rolfsåns avrinningssystem är på gång att omprövas i domstol.

Han säger att det blir torrt på somrarna i och med den globala uppvärmningen, men om stenar läggs tillbaka håller man vattnet längre tid. Man kan även arbeta med våtmarker, men det kan stå i konflikt med skogsbruket.

– Restaureringen får inte ske på bekostnad av andra näringar och ska alltid ske med markägarens tillstånd.

I framtiden vill han arbeta med fiske i någon form.

– En av de roligaste sakerna med Forshagaakademin är att få träffa likasinnade. Är man driven och framåt finns alla möjligheter att arbeta med det man vill. Forshagaakademin har kompetenta lärare, elever från sex olika länder och ett bra kontaktnät med sportfiskebranschen över hela världen.

Han är mest intresserad av natur- och fiskevård, men vill gärna testa även guidning inom västkustfiske och fjällfiske.

– Sportfiske växer med en rasande fart i coronatider. Många har fiskat för första gången det senaste året.