Annons

Öppen politisk strid – ytterligare två hoppar av: "Som att slåss med en amöba”

Kritiken haglar mot den politiska majoriteten i Bollebygd. Nu hoppar ytterligare två politiker av. Andra ser risker för att styret ska spricka.
Samtidigt urartar de lokala politiska diskussionerna på sociala medier. BT söker svaret på vad som väcker ilskan.
Bollebygd • Publicerad 18 april 2021 • Uppdaterad 22 april 2021
Cykelbanan som upphör abrupt har spelat en stor roll i politiken i Bollebygd.
Cykelbanan som upphör abrupt har spelat en stor roll i politiken i Bollebygd.Foto: Lars-Åke Green

Cykelbanan slutar precis innan en brant ner i ett dike. Fortsättningen på banan var valfrågan som enligt många ledde det nystartade partiet Folkets röst in i politiken. En bit därifrån ligger Gesebols bygdegård, stängd och stilla. Hjärtstartaren, den som kan väcka liv i ett som är på väg att ta slut, sitter fäst bakom anslagstavlan.

Båda platserna har sin givna plats i berättelsen om Bollebygd. Ett frustrerat Bollebygd.

Annons

Kritiken mot att Bollebygd gått i stå, att inget händer i kommunen, är ingen klassisk politisk strid. Visst finns det motsättningar mellan majoritet och opposition. Men också mellan de styrande och inom partier. Tidigare kommunalråd från både Socialdemokraterna och Moderaterna enas i sin kritik mot det nya styret. Plus att företagare uttrycker sin upprördhet över att kommunen lämnar bristfälliga och motstridiga besked. Eller inga besked alls.

BT har inför det här reportaget talat med en lång rad politiker och tjänstemän som gett sin bild av läget, men långt ifrån alla är citerade.

Konfliktfrågor i Bollebygd

Var ska den nya skolan ligga?

Åt vilket/vilka håll ska Bollebygd växa?

Var ska nya bostäder byggas?

Hur ska kollektivtrafiken förbättras?

Vad måste pausas när översiktsplanen görs färdig?

Hur ska behovet av boende för äldre lösas?

Hur skarp blir revisorernas kritik?

Advokaten Michael Plogell är den omdiskuterade ledaren för Folkets röst. I styret sitter också de tidigare allianspartierna. Plogell fick posten som kommunstyrelsens ordförande, trots att partiet bara blev fjärde största parti vid senaste valet.

Folkets röst fördubblade sin väljarandel när totalt 952 Bollebygdsbor lade sin röst på partiet. Både Moderaterna och Socialdemokraterna backade, de tappade över trehundra röster vardera.

Bengt och Erik Classon väljer att hoppa från sina politiska uppdrag.
Bengt och Erik Classon väljer att hoppa från sina politiska uppdrag.

Men vi startar på gårdsplanen hemma hos familjen Classon. Bengt Classon är den nionde generationen i rakt nedstigande led som brukar gården. Han berättar stilla att han varit politiskt engagerad i 45 år, att hans farmors far grundade Moderaterna i Bollebygd och att både han själv och sonen Erik är invalda i fullmäktige. Bengt hade en topposition på senaste valsedeln, på andra plats, sonen stod på femte. Med stort allvar och samtidigt utan överord formulerar Bengt Classon sin oro över demokratins kris och Bollebygds framtid. Nu har både Bengt och Erik Classon fått nog.

Socialdemokraterna, som är i opposition, är frustrerade.

– Efter två och ett halvt år vet vi fortfarande inte vad de som sitter i styret vill. Vi får aldrig svar på våra frågor. Det är som att slåss med en amöba som bara flyttar på sig hela tiden, säger oppositionsrådet Lars-Erik Olsson.

– Vår huvudsakliga kritik är att att allt dras i långbänk och förhalas. De måste komma till skott och ta beslut, säger Peter Rosholm, som tidigare varit kommunalråd, men som nu sitter i fullmäktige.

Behovet av en ny skola är akut, det krävs också bostäder och äldreboende.

– Innan Plogell kom till makten pratade han om öppenhet och transparens. Nu är det mörklagt och stängt, säger Rosholm. Plogell förfäktar idén att har man regler och rutiner, då löser sig allt. Då behöver inte politiken göra någonting.

Annons

Olsson och Rosholm konstaterar att det märks att de styrande har stora problem att komma överens.

– Jag hoppas att de avgår så fort som möjligt. Vi är alltid beredda ta över.

Rosholm har också anmält Michael Plogell till länsrätten för jäv i samband med en upphandling av en konsulttjänst.

– Om jag får rätt i förvaltningsrätten, då tycker jag inte att Plogell kan sitta kvar som kommunstyrelsens ordförande. Då har han brustit ordentligt.

Också revisorerna har granskat Plogells agerande, men resultatet är ännu inte offentligt.

De senaste dagarna har styret och Plogells vokabulär debatterats flitigt i sociala medier, till exempel i Facebookgruppen Bollebygds forum. Här lade förre moderata kommunalrådet Christer Johansson upp ett inlägg där han kritiserade att det egna partiet ”lagt sig platt för missnöjespartiet”. Snart stängdes möjligheten att kommentera och senare togs inlägget bort. Detta väckte kraftiga reaktioner, det ska också ha förekommit hot.

Joakim Johansson är en av många upprörda företagare.
Joakim Johansson är en av många upprörda företagare.Foto: Lars-Åke Green

På Forssa företagscenter i Bollebygd huserar en del av kritikerna. På väggen i mötesrummet hos bolaget Lyckåsen sitter urklippta tidningsartiklar om företagarnas kritik mot styret och de havererade byggplanerna.

– Jag har varit företagare i byn i 30 år och förut har jag aldrig behövt bry mig om politik. Men nu är det annorlunda, säger Joakim Johansson, som är delägare i familjens byggbutik, driver företagshotell, jagar VM-titlar i mc-racing som teamägare och äger mark i kommunen. Mark som det var tänkt att männen här runt bordet skulle bygga på.

Hans resumé över hur Folkets röst och dess ledare Michael Plogell kom till makten är kort.

– Folkets röst var bra på att klappa sig själva för bröstet och kasta skit på alla andra. Han sa: När jag blir president då ska vi bygga cykelbanor och göra så mycket bra. Det här kommer bli paradiset på planeten. Nu känns det som en enmansshow som det inte blev någonting av.

Annons

Christer Gustavsson, projektledare på Lyckåsen byggentreprenad AB, fyller i:

– För att få väljare tog partiet in kända profiler i Bollebygd, personer som hade mycket att säga till om, och på det sättet vann de Bollebygdsbornas förtroende. Men fler och fler av dem har dragit sig ur, det har blivit tyst.

Mikael Larsson har planer på att samla ihop företagare för att anlita en kommunikatör och ställa de styrande politikerna mot väggen.
Mikael Larsson har planer på att samla ihop företagare för att anlita en kommunikatör och ställa de styrande politikerna mot väggen.Foto: Lars-Åke Green

Mikael Larsson, företagsledare i Lyckåsens olika bolag, har tröttnat på de styrande politikernas motstridiga besked. Efter att planerna på att bygga bostäder i kommunen än en gång hejdats är företagarna både frustrerade och förbannade. De ifrågasätter om de styrande politikerna ens vill att Bollebygd ska växa.

– Vi är helt ointresserade av att träffa dem nu. Jag har varken tid, lust eller ork längre. Vi får prata via media, för det är så de har valt att göra.

Numera avråder de andra bolag från att försöka engagera sig i Bollebygd. Och 2020 rasade kommunen i Svenskt näringslivs rankning om företagsklimatet.

Bengt och Erik Classon är besvikna på sitt eget parti, eftersom att utan Moderaternas stöd hade Michael  Plogell inte kunnat ha sin roll i politiken.
Bengt och Erik Classon är besvikna på sitt eget parti, eftersom att utan Moderaternas stöd hade Michael Plogell inte kunnat ha sin roll i politiken.

Moderaten Bengt Classon har suttit i fullmäktige i många år, han har även haft ordförandeuppdrag i nämnder och är engagerad i föreningslivet. Han konstaterar att det var efter förra valet som det ”gick på sne”.

– Vi hade tappat mer än hälften av våra väljare. Då var det inte läge att kasta sig in i ett nytt majoritetsstyre, särskilt inte med ett missnöjesparti som Folkets röst. Vi förde ju fram det, men fick inget gehör bland de två nya styrande i Moderaterna i Bollebygd, Ingridh Anderén och Peter Hemlin.

Cykelbanan, som fick ett abrupt slut då pengarna inte räckte längre, var aktuell redan vid valet 2014. Bengt Classon förklarar att den då uteslutne moderaten Stefan Edvardsson drog igång partiet Folkets röst och att frågan om att förlänga cykelbanan fram till Brandshed lockade många väljare. Partiet fick då två mandat i fullmäktige. Den andra platsen gick till Michael Plogell, som gjorde en snabb politisk karriär.

– Åren mellan 2014 och 2018 kritiserade Plogell alla politiska beslut, allt var fel. Men han kom aldrig med ett förslag om hur vi skulle göra istället.

Här gjorde partierna i majoriteten upp om de politiska posterna.
Här gjorde partierna i majoriteten upp om de politiska posterna.Foto: Lars-Åke Green

Det var en mandatperiod med många hårda ord. Men Folkets röst vann väljare. Och efter valet 2018 var det alltså fem partier som samlades i Gesebols bygdegård för att göra upp om makten. Bengt Classon var en av dem som var på plats. Men turbulensen under mötet gjorde att han var på väg att lämna redan då. Det var i bygdegården han fick uppfattningen att de församlade inte tog uppgiften tillräckligt seriöst.

Annons

– Har man suttit som ordförande i en nämnd, då vet man att kommunpolitik är svårt och att man måste ta frågorna på största allvar.

Han kom med ett förslag till de församlade partierna med skilda politiska program.

– Jag tyckte att vi måste se om vi kunde komma överens om en budget och titta på en del knäckfrågor som vi var tvungna att ta hand om. Som detta med ny skola. Och nettokostnadsökningen, som hade skenat iväg. Gick det inte att komma överens om en budget, då tyckte jag att vi skulle se på en annan konstellation. Men mitt förslag avvisades direkt. Vi skulle istället enbart fördela politiska poster.

Han är också kritisk till att den tyngsta politiska posten som kommunstyrelsens ordförande gick till Plogell.

Bengt Classon förklarar att han av självbevarelsedrift bestämde sig för att han inte ville ha någon post i det nya styret om han skulle få frågan, eftersom han ansåg att styret inte var seriöst. Far och son bestämde sig också för att avstå från att gå på fullmäktigemötena. Istället följde de Bollebygds politik från dataskärmarna.

– Ju mer vi såg, desto mer kändes det som vi hade gjort rätt. Vissa möten var ren parodi, säger Erik Classon.

Utan överord uttrycker sonen och fadern sin oro för Bollebygds framtid.
Utan överord uttrycker sonen och fadern sin oro för Bollebygds framtid.

De har inte varit där sedan dess. Båda är besvikna över att Moderaterna gör styret möjligt.

– Vi trodde att Moderaterna skulle ta sitt förnuft till fånga. Att de skulle inse att styret är oseriöst.

– Det är lätt att vara oppositionspolitiker i Bollebygd, det är öppet mål hela tiden.

Bengt Classon tar upp att vitsen med att Bollebygd blev en egen kommun var att invånarna skulle komma närmare beslutsfattarna.

Annons

– Jag hör fler och fler som säger att det inte är något idé att Bollbygd är en egen kommun, eftersom beslutsfattarna fjärmar sig från invånarna.

– Nu har vi kommit till en punkt där vi biter i det sura äpplet. Vi tänker begära vårt entledigande från fullmäktige. Men det betyder inte att vi har tänkt sluta med politik. Vi avser återkomma nästa år om det blir en förändring i Moderaterna i Bollebygd.

Moderaternas Christer Johansson, som i många år var kommunalråd i Bollebygd, riktar också stark kritik mot både styret och det egna partiet. Han beskriver det som ett ”politiskt haveri”.

– Många förknippar fortfarande mig med kommunen. Människor är frågande, om jag uttrycker mig försiktigt. Många tycker inte att de når fram till de styrande politiker, att de inte får svar på sina frågor. Det är en allmän frustration och ingen bra stämning.

Johansson är tydlig med att han inte längre är aktiv politiker i kommunen. Han hade velat att Moderaterna tagit en annan väg efter senaste valet.

– Jag tyckte det var egendomligt att man ville samarbeta med ett parti som sagt att vi varit helt odugliga, att vi var B-laget som skulle bort. Att legitimera det här lokala missnöjespartiet och möjliggöra att de tar ordförandeposten, det kändes oerhört främmande för mig.

Han menar att det är fel att klamra sig fast vid makten på det sätt som Moderaterna gjort, trots väljarnas hårda dom.

Christer Johansson hör till dem som ser att det finns risk för att styret kraschar.

Skylten sattes upp då Bollebygd kämpade för att få station för snabbjärnvägen.
Skylten sattes upp då Bollebygd kämpade för att få station för snabbjärnvägen.Foto: Lars-Åke Green

Folkets röst hade 13 namn på sin valsedel till kommunfullmäktige, nästan hälften har lämnat. Fyra hoppade av redan samma höst som valet, två i fjol. På listan fanns vid valet två kvinnor, men nu har partiet enbart män kvar i fullmäktige.

Mathias Carlzon har lämnat partiet Folkets röst, men är kvar som så kallad politisk vilde.

Annons

– Det faktumet är väl ett kvitto på att jag inte tycker att styret fungerar så bra. Varje parti driver sina egna frågor, det verkar inte finnas någon samsyn. Ambitionerna var bra, men jag tror inte det har blivit så mycket av det.

Carlzon har tankar om varför det inte har fungerat.

– Det fanns de som gick in i samarbetet av fel anledning. De ville vara med och bestämma, men också sätta lite krokben.

Han beskriver att det redan från början uppstod situationer där partierna i majoriteten först sade sig vara överens, men att vissa ändrade sig vid omröstningar.

Den uppdelning partierna gjort sinsemellan innebär att skilda partier har ledande positioner.

– Om Plogell driver en linje i kommunstyrelsen behöver inte det innebära att den linjen drivs i nämnder där ordförande kommer från ett annat parti. Det har gjort det svårstyrt. Och det finns inte många rutinerade politiker.

Kritikerna menar att Bollebygd gått i stå och att inget händer i kommunen. På frågan om det stämmer svarar Carlzon:

– Både ja och nej.

Han säger att Folkets röst var väldigt nära Bollebygdsborna innan valet.

– Men efter har det inte blivit lika transparent som det var sagt. Folkets röst frågar inte längre medborgarna vad som behövs.

Annons

Och inte heller Carlzon tror att den omtalade cykelvägen kommer förlängas.

– Det var väl ett luftslott. Bara en slags profilering. Man visste att man inte kunde inte vinna, men man kunde fiska röster, som jag ser det.

Han är tveksam till om styret kan hålla ihop ända fram till valet.

– Min bild är att Moderaterna lurar i vassen. De väntar på sin chans.

Oavsett vilket är han inte övertygad om att Folkets röst kommer att ställa upp vid nästa val.

– Jag ser två scenarion. Antingen ställer de upp i valet, kanske för att inte tappa ansiktet eller av prestige. Eller så är alternativet att meddela att Folkets röst läggs ner. Det tycker jag de skulle kunna göra. Då har vi uppnått vad vi ville, skakat om det politiska landskapet i Bollebygd.

Flera politiker från skilda partier i styret är öppna med att de haft inkörningsproblem och vissa talar om ett visst gnissel i samarbetet. De flesta tror dock att konstellationen kommer hålla fram till valet 2022. Men Ingridh Anderén (M), ordförande i utbildningsnämnden, är tydlig med att styret har problem.

– Det är tungarbetat. Synkningen har brustit. Vi har långa processer.

Hon tar det akuta behovet av en ny skola som ett exempel.

– Nu har det stått och stampat ett helt år. Man kan inte bara lägga förslag, utan måste generera beslut. Det finns en okunskap, man vet inte hur processer ska drivas.

Annons

Hon är också kritisk mot ledarskapet.

– Plogell är inte så mycket för lagarbete, tycker jag. Han vill gärna bestämma själv.

Hon förklarar varför domen om Plogells eventuella jäv är betydelsefull.

– Då måste väl alla inse: Så här kan vi inte ha det. Då kan man kanske samla ihop sig och förhoppningsvis få ny kommunstyrelseordförande under den tiden som är kvar.

– Vi politiker kan aldrig säga till Micael Plogell att han ska gå, men man kan hoppas att han själv skulle välja det då. Om han känner att han får så mycket kritik för att han gjort det här.

Anne BengtssonSkicka e-post
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons