Söndagskrönika 4 maj
Vi kom att tala om det efter att en av mina bröder hade berättat om en händelse på valborgsmässoafton. Min bror bor och arbetar som musiklärare i Motala. Han hade varit och firat valborgsmässoafton tillsammans med några kompisar och var på väg hem ensam till fots genom staden klädd i boots, slitna jeans och med halvlångt hår (det har han alltid, inte bara den kvällen). Då kom det en raggarbil full med killar körande. När de passerade honom ropade en av killarna ”Hörru, det är 20 år sedan 1980-talet”. Min bror kom genast på det bästa svaret på det, men kände inte att han vågade utmana ett gäng fulla raggare. Det enda möjliga svaret vore givetvis att ropa tillbaka ”Ja, och det är 50 år sedan 1950-talet”.
Själv kommer jag kanske på de dräpande replikerna varannan eller var tredje gång jag blir ansatt av någon som haft gott om tid på sig att tänka ut en elakhet. Och för de flesta kompisar jag kollat med är det likadant. En kompis sade till och med att hon aldrig kommer på några dräpande repliker, inte ens långt efteråt.
En gång har jag faktiskt lyckats svara dräpande på jobbet, trots att situationen var stressande - eller kanske just därför. Jag skulle ut till en olycksplats för att ta bilder till tidningen. När jag kom fram stod det en folkmassa runt avspärrningarna och tittade på räddningsarbetet. En av männen som stod där vid sidan och tittade ropade när jag klivit ur BT-bilen med kameran ”Och här kommer hyenan”. Då vände jag mig om, tittade på honom och svarade ”Jag är här och jobbar. Vilken är din ursäkt?”.
Här skulle jag skulle kunna fortsätta och berätta om konstiga situationer man hamnar i som journalist, men det får blir en söndagskrönika en annan vecka...
På internet, bland annat på tjuvlyssnat.se, cirkulerar många varianter på dräpande repliker. En sådan historia är den om den kortväxte killen som försökte tränga sig förbi en lång kille i en bar. När den långe bad honom sluta trängas sade den korte killen ”Du, en sådan skjorta som du har på dig hade jag för ett halvår sedan”, varpå den långe rappt svarade ”Du, så lång som du är var jag när jag var tolv”.
Men ibland sägs det att tystnad är den mest dräpande repliken, så då kanske man egentligen har svarat dräpande fler gånger än man tror.
