Lokalpolitiker ställdes mot väggen av eleverna

Olsfors Artikeln publicerades
Sassi Wemmer (MP), Lars-Erik Olsson (S), Christer Johansson (M), Yvonne Andrén (C), Lisette Vermeulen (SD) och Joachim Stanicki (SD) frågas ut av elever ur årskurserna 4–6 på Örelundskolan i Olsfors.
Foto:Anne Engström
Sassi Wemmer (MP), Lars-Erik Olsson (S), Christer Johansson (M), Yvonne Andrén (C), Lisette Vermeulen (SD) och Joachim Stanicki (SD) frågas ut av elever ur årskurserna 4–6 på Örelundskolan i Olsfors.

Det har blivit lite av en tradition att eleverna på Örelundskolan frågar ut kommunpolitiker om deras syn på olika frågor. I går hade eleverna samlat ihop frågor om allt från kollektivtrafik till invandrarfrågor.

Lektionen inleddes med att partiföreträdarna Sassi Wemmer (MP), Lars-Erik Olsson (S), Christer Johansson (M), Yvonne Andrén (C), Lisette Vermeulen (SD) och Joachim Stanicki (SD) kort berättade om partiernas historia och ideologi.

Första frågan handlade om när man ska sätta betyg. S och MP svarade i princip så sent som möjligt eftersom det kan stressa, medan M, C och SD tycker att det ska ges tidigare för att ge en bild av hur man ligger till och vänja eleverna.

Elbilar gillar alla partierna och alla vill öka bussresandet.

Värre är det med fartkameror vid Söråns förskola eller fartdämpande åtgärder på väg 1757, trots att alla önskar det.

– Problemet är att det är Trafikverkets väg, säger Yvonne Andrén.

– Vi har på sista tiden diskuterat om vi kan bygga en bit från vägen, så vi inte behöver arbeta med Trafikverket, säger Christer Johansson.

Svaren blev lite olika på Benjamins fråga om Bollebygd ska ta emot fler flyktingar och varför/varför inte.

– Ja, det ska vi sade Sassi Wemmer. Sverige är ett rikt land och Bollebygd en välmående kommun. Självklart ska vi ge dem möjligheter.

Han fick oreserverat medhåll av Lars-Erik Olsson, medan Christer Johansson och Yvonne Andrén sade att man ska uppfylla sitt åtagande mot staten.

– Sverige har en historia av att hjälpa dem som behöver, men vi kan inte ta emot alla för vi har inte bostäder, säger Joachim Stanicki.

Fakta

Svar på elevernas frågor

Här är några av elevernas frågor och politikernas svar i sammandrag:

Från vilken klass vill ni sätta betyg?

Sassi Wemmer: Så sent som möjligt. Det begränsar er att få betyg i mellanstadiet.

Lars-Erik Olsson: Någonstans i åttan. Lärare har ändå utvecklingssamtal och berättar för eleverna var de befinner sig.

Christer Johansson: Vi tycker att man ska ha betyg och få dem tidigare än idag. Det är viktigt att så tidigt som möjligt få en uppfattning om kunskapsnivån. Vem ska egentligen bestämma detta? Vi är för den individuella friheten. Vi tycker att föräldrarna ska få säga vad de tycker.

Yvonne Andrén: Vad menar ni med betyg? Klasserna är ofta stora och man behöver något som mäter kunskapsnivån, men ni kan även ha utvecklingssamtal. Det är viktigt att veta var man befinner sig. Det kanske räcker i femman-sexan. Än så länge har vi inget annat sätt att veta hur ni ligger till.

Joachim Stanicki: Då ni föds görs en hälsoundersökning. Ett betyg i skolan är en typ av hälsoundersökning, kunskapsundersökning, där man kollar inte främst hur bra ni är utan var ni behöver stöd.

Lisette Vermeulen SD vill ha betyg senast i årskurs fyra. Om man får betyg i tidig ålder får man en uppfattning av hur man blir bedömd. Att få betyg först i högstadiet kan bli en chock. Om man hela tiden får betyg vänjer man sig vid att få betyg.

Christer Johansson: Vem ska egentligen bestämma detta? Vi är för den individuella friheten. Vi tycker att föräldrarna ska få säga vad de tycker.

Läxor eller inte?

När det gäller om man ska ha läxor i skolan var skiljelinjen ungefär densamma som mellan de som vill ha betyg tidigare och de som inte vill ha det.

Vad tycker ni om elbilar?

Sassi Wemmer: Hur bra som helst.

Lars-Erik Olsson: Jag försöker få kommunen att köpa en ren elbil. De har för kort räckvidd, så hemtjänstens senaste bilar är hybrider med el. Jag har en vision att vi ska ha minst en ren elbil i kommunen den här mandatperioden.

Christer Johansson: Jag lånade en av kommunens tjänstebilar för att åka hit i dag, det är en hybridbil. Det är klart att det är den vägen vi bör gå.

Yvonne Andrén Jämfört med vad? Elbilar är bra, men det finns även annan teknik. Vi ska inte stänga dörren för annan teknik.

Joachim Stanicki: Det finns inget hinder för att alla kommunens bilar blir elbilar, vi kör inte längre sträckor. Solen ger massor med energi.

Hur ökar ni bussresandet?

Christer Johansson: Ju fler som åker ju fler bussar blir det. Det blir dyrt att sätta in en buss till Gesebol. Ingen betalar för en buss som ingen åker med. Efterfrågan styr. Men det är ett himla smart sätt att åka.

Sassi Wemmer: Det finns även andra kollektivvarianter, där bussen körs då det finns resande.

Lisette Vermeulen: Kollektivresande är bra för miljön. Då handlar det främst om vad det kostar att ta bussen. Det kan vara så att man väljer bilen för att det inte är så stor prisskillnad. Det handlar om priserna.

Lars-Erik Olsson: Man måste inte alltid ha en stor buss.

Yvonne Andrén: Vi i C vill att det ska vara lättare att åka i hela Västra Götalandsregionen.

Vill ni ha fartkameror vid Söråns förskola?

Sassi Wemmer: Det är en jättebra idé. Tänk om vi kunde koppla det till kommunens kassa, då skulle vi ha överskott varje år.

Lars-Erik Olsson: Jag har skrivit två motioner om farten utanför Sörån. En om att bygga en rondell och en om någon form av fartdämpande åtgärder. Det måste till något som dämpar, men det kanske inte blir fartkameror.

Christer Johansson: Jag skulle tro att alla här svarar likadant. Vi kan inte göra något eftersom det inte är Trafikverkets väg, men vi vill att Trafikverket gör något åt hastigheterna. VI får inte bygga gupp eftersom det är reservväg till Riksväg 40. Men vi bearbetar Trafikverket hela tiden. Ansvaret vilar på dem som kör för fort. Det gäller att alla håller fartgränsen.

Yvonne Andrén: Det största problemet för oss är att vi inte bestämmer om alla vägar. VI kan bara komma med förslag. Skriv till Trafikverket och be dem att göra något.

Lisette Vermeulen: Vi tycker likadant. Det vi kan göra är att trycka på.

Joachim Stanicki: En bra idé vore kanske att sätta upp skyltar om hur mycket böter det blir om man kör för fort. Det skulle få fler förare att tänka efter.

Vill ni ha en cykelväg mellan Olsfors och Bollebygd?

Yvonne Andrén; Det vill vi, men det är också Trafikverkets väg. Vi har länge velat få fler GC-vägar. Den lilla snutten här ovanför skolan tog lång tid att få. Ofta vill de att vi ska vara med och betala.

Lisette Vermeulen: Jag bor själv mellan Hindås och Bollebygd. Jag vågar inte låta mina barn cykla där. Om en lastbil kommer blir vinddraget så starkt att man kan cykla omkull.

Christer Johansson: Utmed alla vägar runt Bollebygd önskar man GC-vägar. Allt är statliga vägar. Vi har på sista tiden diskuterat om vi kan bygga en bit från vägen, så vi inte behöver arbeta med Trafikverket.

Joachim Stanicki: När det gäller trafiksäkerhet för er finns det ingen skillnad. Vi vill att ni ska ha en säker väg till skolan. Trafikverket är en begränsning, den andra är landskapet. Hur kan vi till exempel bygga en GC-väg från Hultafors till Sandared när det är så smalt?

Christer Johansson: Ett sätt att sänka kostnaderna är att lägga GC-vägen där man ändå gräver för VA-ledningar, men det blir kanske er generation som får ta tag i det.

Sassi Wemmer: Självklart. GC-vägar är en av våra hjärtefrågor.

Hur minskar vi nedskräpningen?

Joachim Stanicki: Det är inte ni som skräpar ner. Jag hittar massor av fimpar, tomma cigarettpaket och ölburkar på motionsslingan vid mitt hus. Vi behöver lära vuxna att inte skräpa ner.

Yvonne Andrén: Vi måste ställa krav även på dem som gör förpackningarna.

Lars-Erik Olsson: Det personliga ansvaret är grunden. Vi kan inte ha en massa kameror överallt. Det vi kan göra är att se till att det är lätt att ta hand om avfallet. Jag kan bli vansinnig när jag kommer till återvinningen och folk har bemödat sig att åka dit, men sedan slänger saker i fel container.

Christer Johansson: Vi sorterar avfall hemma. Kan ni gissa vilken påse som fylls snabbast? (Barnen gissar på plast.) Rätt. Plast är en av de största miljöbovar som finns. Den användningen måste minska.

Ska Bollebygd ta emot fler flyktingar och varför/varför inte?

Sassi Wemmer: Ja, det ska vi. Sverige är ett av de rikaste länderna i Europa. Bollebygd är en ganska rik kommun. Självklart ska vi ge möjlighet till invandrare som behöver komma hit.

Lars-Erik Olsson: Jag delar Sassis uppfattning. Vi måste ställa upp för dem som flyr. Vi ska inte stoppa några för att vi ställer grupp mot grupp.

Christer Johansson: Staten bestämmer hur många som får komma och självklart ska vi ta vår del.

Yvonne Andrén: Staten fördelar och vi ska göra så gott vi kan med de medel vi har.

Joachim Stanicki: Jag är också flykting från andra världskriget, född 1939 då det var krig i Tyskland. Min värsta upplevelse var 1945 i Berlin då kriget tog slut. Självfallet har Sverige ett rykte att man ställer upp för dem som har behov. Men vi kan inte ta emot hur många som helst för vi saknar bostäder. SD får höra att vi hatar invandrare. Jag är själv invandrare, skulle jag då hata mig själv?

Vad är det bästa med att vara politiker?

Joachim Stanicki: Att vara politiker är inte så lätt. Jag är fritidspolitiker och jag skulle lika gärna kunna sitta hemma och leka med min kamphund, men jag vill ta arbetet för att göra kommunen bättre.

Yvonne Andrén: Att få vara med och påverka. Och vi måste engagera oss så att det inte blir för få som fattar besluten.

Christer Johansson: Det är roligt att vara med och påverka utvecklingen i kommunen.

Lars-Erik Olsson: Att få vara med och påverka.

Sassi Wemmer: Att vara med i en utveckling och se hur det utvecklas, att få förverkliga drömmar.

Visa mer...