Föräldrar anmäler täta lärarbyten
Det krävs fler insatser i klassen.
Det anser föräldrarna, som gjort en anmälan till skolverket.
I december 2007 anmälde föräldrarna skolan efter att endast 78 procent av eleverna i klassen godkänts i de nationella proven på våren. Genomsnittet för hela Bollebygdsskolan var 90–97 procent. Föräldrarna anser att problemen är en följd av att klassen bytt lärare varje termin och det rått brist på pedagogiska resurser.
Elever behöver stöd
Undervisningsmaterialet är för gammalt. Skolan har inte tagit hänsyn till att flera elever behöver stöd och därmed inte anpassat resurserna i klassen. De täta lärarbytena gör klassen orolig och otrygg.
Enligt föräldrarna har skolan varit medveten om bristerna länge, men hänvisar till att man inte kan överskrida skolans budget.
– När så många elever inte klarar de nationella proven är det ett tydligt tecken. När skolan upptäckte problemet borde ett åtgärdsprogram dragits igång direkt. Först då vi anmält sätter skolan in åtgärder, säger en mamma som menar att det inte är roligt att börja högstadiet och ligga efter från början.
– När klassen väl fått en lärare som de trivs med, då får de byta på grund av att en annan lärare kommer tillbaka efter föräldraledighet, säger en pappa. En lärare som var bra fick vänta så länge på besked om förlängning att han tog ett jobb i en annan kommun.
Kan inte anställa
Klassen har nu fått ny klasslärare igen. De har en speciallärare som hjälper till på mattelektionerna och en extra resurs så att klassläraren kan arbeta individuellt med läsförståelse.
– Jag förstår om föräldrarna oroar sig för de täta lärarbytena, säger rektor Staffan Lennmalm. Men skolan är en arbetsplats som alla andra och föräldralediga har rätt att komma tillbaka. Den lärare som tagit över nu har tio års erfarenhet och är mycket rutinerad.
Han säger att skolan inte kan fastanställa någon, eftersom elevantalet minskar. Tre lärare är föräldralediga och en är studieledig. Då får klasserna vikarier. När det gäller de föråldrade läromedlen har varje arbetslag en egen läromedelsbudget och avgör vad de vill prioritera.
– Givetvis har rektor ett skolledaransvar för kvaliteten. Men det finns andra klasser som också behöver stöd och mitt jobb är att prioritera mellan behoven.
Skolverket planerar en ordinarie utbildningsinspektion våren 2008 och då kommer man att titta på klassens situation.