Prövande och intensivt av Lindström

Ulf Lindström bor i Borås och i dag kommer hans andra roman, Jobs bok, ut. Hans debutroman En god man kom 2011 och gick som sommarföljetong här i BT. Dessutom prisades boken med Tidningen Vi:s litteraturpris.

Jag har inte läst En god man, men jag har läst på om En god man och räknat ut att Jobs bok är en lös fortsättning, där en av huvudpersonerna nu återkommer. Det är Andreas Falck, advokat och frånskild pappa, boende i Borås. Det Borås där boken till största delen utspelar sig, när inte bokens andra huvudperson, Niklas Fridh, även han advokat, gör utflykter till Los Angeles och Berlin.

Mitt första intryck av Jobs bok är att den är rörig. Bokens kapitel växlar mellan de båda huvudpersonerna men jag får backa och kolla och läsa om, för jag förstår inte vem jag läser om. Både Andreas Falck och Niklas Fridh för långa invecklade tankebanor om barndom, fäder, skuld, ensamhet och våld.

Kronologin är uppbruten. Någon har mördat någon. Efter ungefär hundra av bokens fyrahundra sidor börjar det klarna såpass att jag håller isär karaktärerna. Ett problem är att båda har samma språk, Ulf Lindströms mycket speciella språk, och det språket kan man säga mycket om. Författaren formulerar sig omsorgsfullt, milt uttryckt. Han vänder och vrider på uttryck, det är många meningar i stil med ”Jag hade alltid varit bra på att bryta tystnaden. Nu bröt tystnaden mig.” Någon ”klär av sig kroppen och sitter där i bara själen”.

Dessa vändningar förekommer inte någon enstaka gång utan större delen av boken är skriven så här. Det är genomarbetat. Kanske överarbetat. Det är en smaksak om man gillar den stilen eller inte. För mig kommer språket i vägen, även om jag ibland gillar det. Men jag hade behövt pauser då och då.

För berättandet är högintensivt. Hela tiden. Här finns inga andningspauser. Jag måste leta efter bokens intrig och karaktärer liksom bakom språket. Handlingen och människorna gömmer sig bakom alla språkbilder. Jag hittar två män som lider av att vara män, de måste vara hårda, ha “dådkraft”, kunna ta till våld, de är vilsna, i sig själva, i moralen. Här finns berättelser om hämnd. Om kärlek, vänskap, föräldraskap, här är kvinnor från en annan planet, både föraktade och ouppnåeliga. Här finns försoning, cigaretter, hotellrum, sex, brott, Borås.

Jag famlar när jag läser Jobs bok. Sugs ibland in i en suggestiv berättelse, kastas sedan ut igen. Är det en bra bok? Den är inte alls dålig. Ulf Lindström kan skriva, inte tu tal om det. Men just för mig är den något av en prövning.

Camilla Carnmo