Drabbande porträtt om ett sällsamt dubbelliv

Men 1897 var inte projekt av det slaget något att skratta åt. Då steg nämligen Samuel August Andrée och hans två unga medhjälpare till väders med den vätgasfyllda Örnen. Uppstigningen i Svalbard tilldrog sig stort nationellt intresse och omgärdades av patriotiska förhoppningar.

I själva verket havererade alltsammans redan efter två dagar. Dåligt utrustade tvingades sedan männen irra omkring på isen och efter några månader gav de upp. Deras kroppar återfanns dock först 1930. Särskilt berörd av dramat var Gurli Linder (1865–1947), som i hemlighet hade ett förhållande med ingenjör Andrée. Hon är i första hand hågkommen som författare, åtminstone av specialister. Hennes böcker Sällskapsliv i Stockholm under 1880- och 1890-talet (1918) och På den tiden (1924) betraktas än i dag som initierade sociologiska betraktelser över livet i huvudstaden. Av stor betydelse var också Gurli Linders insatser som recensent av barn- och ungdomslitteratur i Dagens Nyheter under åren 1900–1933. Hon hade en stark ställning inom det barnkulturella fältet och på 1970-talet intresserade sig Lena Kåreland för hennes gärning, något som resulterade i doktorsavhandlingen Gurli Linders barnbokskritik (1977).

Under sin forskning fann hon märkliga spår, texter som visade stort engagemang för polarexpeditionen och i synnerhet för mannen bakom den. ”Varför var en barnbokskritiker så intresserad av denne ingenjör?” På sätt och vis är just den frågan utgångspunkten för Lena Kårelands nya bok: Ett sällsamt dubbelliv. Titeln anspelar på att Gurli Linder faktiskt var gift under den tid hon odlade relationen till Andrée, ända till 1903 dessutom.

Tillsammans med den 30 år äldre Nils Linder, lektor, språkforskare och riksdagsman, fick hon tre döttrar – vilka hon förlorade vårdnaden om i en uppslitande process 1902. Året efter slutade äktenskapet med skilsmässa.

Lena Kårelands reflekterande redogörelser för instabiliteten inom familjen Linder är engagerande, huvudsakligen för att hon belyser den i ett ambitiöst samtidsperspektiv. Otaliga är de kulturpersonligheter och andra framstående personer som passerar revy, av vilka Ellen Key intar en nyckelposition, detta för att makarna har olika uppfattning om hennes radikala, feministiska idéer.

Skildringen av Gurli Linders öde artar sig till ett drabbande porträtt av en kompetent intellektuell kvinna, i kamp med en patriarkal omgivning vars maktmedel sätter skarpa gränser för det möjliga. Texten blir på så sätt en värdefull källa från kvinnokampens tidiga år. Samhällsutvecklingens olika faser blir personligt fångade.

Men egentligen är inte Lena Kårelands egen text huvudsaken i Ett sällsamt dubbelliv. Från början var den nog mest tänkt som en sorts ramberättelse, en rundmålning utifrån Gurli Linders egna memoarer – som till dels ryms mellan pärmarna.

Oförbehållsamt öppnar hon sitt hjärta och ger en nog så drabbande skildring av kärlekens lycka och vånda. Men hennes skildring av Samuel August Andrée färgas helt klart av behovet av att vårda den stora mannens minne, vilket delvis reducerar den till en retorisk övning i äreräddningens konst.

Peter Grönborg