Annika Bengtzon utmanar inte
För tretton år sedan föddes hon i Liza Marklunds debutthriller Sprängaren och utmanade genrens kompakta gubbröra. Men hur utmanande är Bengtzon idag?
I den nionde delen Du gamla, du fria är hon tillbaka som reporter på Kvällspressen i Stockholm efter tre år som korrespondent i Washington. Inte helt oväntat inleds dramat med att en småbarnsmamma hittats mördad i Södra Stockholm. Inte heller helt oväntat tvingas Bengtzon slita hårt för att få gehör på redaktionen för sina ambitioner att ta reda på varför.
Sedan händer något som kastar den hårdnackade reporterns eget liv över ända. Hennes man, nu anställd vid justitiedepartementet, har kidnappats under en konferensresa till Kenya. Friställd från alla journalistiska uppdrag barrikaderar hon sig i sin lägenhet. Och huvudspåret därefter handlar om strategispelet för att få honom fri.
Att Marklund precis som sin publik, fortsatt att älska sin Annika Bengtzon står här höljt bortom alla tvivel. Hon frambärs med en kärleksfull men illa dold stolthet som oavbrutet naggar trovärdigheten i kanten. Hur Marklund än vrider och vänder på sin karaktär, tillskriver henne fel och brister, förblir hon ändå ett uppskruvat ideal: den modiga och drivna sanningsägaren, en godhetens väktare.
I Du gamla, du fria följer Marklund till stor del genrens utställda ABC, här finns de obligatoriska våldtäkterna och lemlästade kvinnokropparna, de urvattnade samlagsscenerna och hackiga dialogen. Den parallella historien om flera uppseendeväckande kvinnomord och en misstänkt seriemördare känns snarare som något plikttroget än nervkittlande.
Samtidigt är Marklund som vanligt välresearchad och påläst i sina ämnen och miljöer. Uppbyggnaden och utvecklingen av kidnappningsdramat är också det som bitvis blir medryckande, precis som skildringen av offrens utsatthet i förövarnas läger. De brutala kidnapparnas högt utställda krav om att gränserna mot Europa ska öppnas och jordens resurser omfördelas, blir tillsist den fråga där berättelsen bränner till.
Men mycket mer utmanande än så blir varken Bengtzon själv eller hennes äventyr.
Hanna Larsson
