Vi synar vallöften: långt kvar till en jämställd kommun
Alla partier gick till val 2014 med löften om en ökad jämställdhet i Borås stad, utom Sverigedemokraterna och Centerpartiet. KD ville se en uppvärdering av traditionellt kvinnligt dominerade yrken, Liberalerna (dåvarande Folkpartiet) ville göra en lässatsning för pojkar och Moderaterna ville uppmuntra kvinnor att starta eget i omsorgssektorn.
Men det var de rödgröna (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet) som fick makten och det är deras löften vi har valt att granska. Alla tre partierna gick till val på att Borås stads verksamheter skulle ha en jämn könsfördelning.
Enligt statistik från personalavdelningen är det bara 22 av 124 yrkesgrupper som är jämställda. För att betraktas som jämn könsfördelning ska andelen kvinnor respektive män bland de anställda ligga i intervallet 40 till 60 procent, enligt Borås stad. Där är man alltså långt ifrån mål.
De rödgröna lovade också att utjämna orättvisa löneskillnader mellan kvinnor och män bland kommunens anställda. Men Borås stads egna lönekartläggning visar att kvinnliga anställda tjänar 95,6 procent av vad de manliga anställda tjänar. Vissa av skillnaderna kan förklaras med att de anställda har olika lång arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå, men inte allt.
– Därför har vi under mandatperioden gjort olika satsningar på grupper som legat lågt lönemässigt i förhållande till sin utbildningsnivå, till exempel bibliotekarier, lärare och socionomer, säger Ida Legnemark (V), ordförande i Fritids- och folkhälsonämnden som ansvarar för kommunens jämställdhetsfrågor.
Varför har ni inte infriat ert löfte?
– Vi är på väg, men som feminist kan jag hålla med om att det går för långsamt. Det beror på faktorer som är större än Borås stad, hur kvinnor och män värderas i samhället. Normer behöver förändras och därför är jag stolt över arbetet med genuspedagogik i förskolan i Borås.
Ett annat löfte som de rödgröna gick till val på var att kommunens resurser ska fördelas jämställt mellan kvinnor och män. Inte heller här har löftet infriats: tittar man på kultur- och fritidsområdet till exempel är det mer pengar som går till män och pojkar än till kvinnor och flickor.
Av det totalt 95,1 miljoner kronor som läggs på ungas fritidsaktiviteter läggs 18,9 miljoner kronor mer på aktiviteter för pojkar än för flickor. Det förklarar Ida Legnemark med att det framförallt är många fler pojkar än flickor som besöker kommunens fritidsgårdar.
– Där har vi gjort ett stort arbete nu med att bland annat gjort om fritidsgården på Norrby och gjort Norrbyhuset som är en integrerad fritidsgård, bibliotek och öppen mötesplats tillsammans. Det här har vi sett vara en framgångsväg; nu är den den första fritidsgården som uppnår jämn könsstatistik. Så vill vi utveckla även Hässlehus framöver.
Ida Legnemark berättar även att exempelvis äldreomsorgen är ojämställt fördelad. En större andel kvinnor än män får omsorg av kommunen.
– Man behöver ju titta på behoven också. Den ojämställda fördelningen kan bero på att kvinnor lever längre och lever man i ett parförhållande får mannen ofta mer hjälp av sin hustru. Så det kan finnas förklaringar till att resurserna fördelas olika, men man behöver analysera och veta varför det ser ut som det gör så att man inte slentrianmässigt fördelar resurserna ut efter kön, säger hon.
Ett löfte på området som har infriats är Vänsterpartiets löfte om att resursfördelningen mellan män och kvinnor i kommunen ska redovisas i alla nämnders budgetar. Syftet är just att kunna upptäcka och analysera ojämställdhet i Borås stad.
– Jag är mycket glad att vi har fått igenom det. Sen har nämnderna engagerat sig i olika grad, men det är en början och det handlar om att få in ett tänk i organisationen, säger Ida Legnemark.
