Bajsar du på jobbet?
Om man får tro Familjeliv.sesjälva är de Sveriges största community (webbplats) för familjer. Själv loggade jag in där för första gången 2004, februari-mars någon gång, efter att ha googlat på gravid. Jag hängde där frekvent ett tag och mötte också en utav mina bästa vänner genom hemsidan. Någon i Borås? hade hon skrivit och där fanns jag.
Idag, nästan fem år senare, händer det att jag kikar in på sidan. Kanske en gång varannan månad. Om så ofta.
Nu för tiden sorterar jag bort ungefär 98% av inläggen, men ikväll bestämde jag mig för att verkligen skumma över stora delar.
Då slog det mig! Vad gjorde folk innan Familjeliv.se fanns? Till vem ställde man egentligen frågan Bajsar du på jobbet?
Vad fyller Familjeliv för funktion och vad ersätter det? Ja, alltså jag förstår att det är ett behov vi skapat, men jag kan inte rå för att undra om man nu istället låter bli att fråga sina livs levande familjemedlemmar/vänner/kollegor/klasskompisar vad man till exempel ska ha på julbordeteller när man är nyfiken på om armhålan är en privat del av kroppen?
Det är beklämmande att se rubriker som Jag tror att mina barns pappa misshandlar barnen eller Att min dotter har blivit utnyttjad. Rubrikerna berör mig illa och jag blir lite irriterad, märker jag, över att dessa personer i vissa fall väljer att endast vända sig till ett forum och inte till en familjemedlem eller myndighet. Dessa, bekännande personer, får stöttning och varma ord på forumet och de tackar i sin tur de okända människorna för att de läst om deras problem. Men hjälpte det dottern som kanske blivit utnyttjad? Jag hoppas verkligen att jag har fel. Jag fasar för att vissa människor låter bli att agera efter bekännandet på Familjeliv. Förhoppningsvis har jag fel.
Familjeliv är perfekt om man behöver veta hur det är att resa med ett spädbarn och vad man i sådana fall bör tänka på. Eller om man skulle vilja veta om det finns andra blivande mammor i samma kommun. Men jag är fundersam över om Familjeliv eller andra webbplats alltid är av godo när det gäller fall som ovan, vid misstankar om barnmisshandel och liknande.
Allmänt verkar det som om hämningarna släpper så fort det finns en möjlighet att trycka på ANONYM-knappen. Men det kanske behövs en sån funktion idag? Vad vet jag?
