Det här är början på undergången

En speciell dag ändå. Jordens undergång. Plötsligt händer det!

Det var den mörkaste december och skymning hela dagen; det där dunkla dagsljuset som ser ut som en solförmörkelse och känns som ett stryptag eller, i bästa fall, en grov förolämpning. Jag trampade i en liten pöl på badrumsgolvet just innan jag skulle gå, hann inte byta strumpor och de torkar aldrig. Halva dagen var vänster fot en iskall klump.

Men jorden gick inte under. Inte på det sättet vi trodde. Mayas var verkligen inte överdrivet specifika i sina profetior. Ingen kometkrock, ingen zombieattack, inget heltäckande strömavbrott med samhällets moraliska och rent fysiska förfall som direkt följd. Solen slocknade inte, även om man trodde det.

Men jag tror jag vet vad som hände. Man kan säga att undergången har börjat.

Vi har alltid varit besatta av att dokumentera vår tillvaro. Långt innan de gamla grekerna ens var påtänkta stod ju folk och ristade in sitt vardagsliv i olika grottväggar. Observera att detta inte var i en tid då de kunde beställa Linas matkasse på internet för att få loss egentid att fylla med hobbies och Facebook. Livet på stenåldern var rätt hårt, det vet alla som? läst Grottbjörnens folk. Ändå knackade de in sin tids Instagram i sten: ”Dräpte oxe. Stod med yxa. Bar tunga stenblock och arrangerade i båtformation.”

Sedan pressade egyptierna papper av gammelt gräs, Gutenberg uppfann tryckpressen, party people började måla graffiti och vi började lägga ut bilder av våra luncher på Instagram. Idag är det enklare än någonsin att dokumentera och publicera. Alla gör det, hela tiden. Faktum är att vi publicerar så mycket att jag tror att det var den fåfängan som till slut grävde våra gravar.

Detta hände den 21 december 2012, detta blev början på jordens undergång: någon instagrammade en bild på en lunch som aldrig blev äten. Eller, tydligare: vi började dokumentera mer än vad som hände i verkligheten. Vi gick över skärningspunkten mellan hur mycket som går att dokumentera innan det överstiger den totala mängden verkliga händelser. Vi skojar ibland om det där trädet som faller i skogen. Om man äter lunch utan att fotografera den och lägga ut bilden på Facebook: blir man då mätt? Har man ens ätit lunch? Fanns maten?

Alla som är något inom new age har sagt länge att jordens undergång bör tolkas symboliskt, att det snarare handlar om en genomgripande förändring än faktisk undergång. Kanske är det vad som pågår medan vi lägger upp ytterligare en bild på snön som fallit under natten. Världen ringlade ihop sig, kröp in i internet och försvann.