Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
söndag 27 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
söndag 27 maj 2012
Vardagsliv 2011-03-27 | Uppdaterad 2011-04-18
”Smärtfri förlossning åt alla” var slagordet på 70-talet. På 90-talet skulle alla föda naturligt.
Idag är mammorna extremt pålästa.
Epiduralbedövning, EDA: Ryggbedövning, blockerar nerverna som förmedlar smärta från livmodern. Idag används stå-upp-epidural, som inte förlamar benen. Värkarbetet kan försvagas, men risken är mindre med stå-upp-epidural.
Livmoderbedövning, PCB: Lokalbedövning sprutas in kring livmoderhalsen. Effekten sitter i en-två timmar och kan upprepas två gånger. Om värkarbetet försvagas används värkstimulerande dropp.
Bäckenbottenbedövning, PDB: Dämpar smärtor i bäckenbotten och slidöppningen, däremot inte smärtan från värkarna. Kan ta bort krystkänslan. Används inte så ofta längre.
Läkemedel: Morfin är lugnande och avslappnande, kan användas när förlossningens första fas blir extremt långdragen. Trötthet och illamående kan vara biverkningar. Används sällan.
Lustgas: Lustgas är en blandning av syre och kväve som kvinnan andas in genom en mask. Gasen försvinner ur kroppen så snart man slutar ta den. Inga biverkningar, men man kan känna sig yr och illamående.
Akupunktur: Fina nålar sticks med en vridande rörelse in i akupunkturpunkter på olika ställen på kroppen. Inga biverkningar. Används inte så ofta numera.
Kvaddlar: Sterilt vatten sprutas in under huden på de ställen där smärtan sitter. På så sätt aktiveras kroppens egen smärtlindring. Inga biverkningar utom att smärtan när vattnet sprutas in är intensiv.
TENS: Hudnära nerver stimuleras med svag elektrisk ström, vilket stimulerar kroppens eget smärtlindringssystem. Inga biverkningar.
Källa: jukvårdsupplysningen 1177.se
BT samlade barnmorskorna Lena Karlsson, Maud Holmgren och Annika Wahle för ett samtal om trenderna i förlossningsvården.
I början av 70-talet behandlades kvinnans rätt till en smärtfri förlossning i riksdagen.
Just i den vevan började Lena Karlsson, Maud Holmgren och Annika Wahle arbeta som barnmorskor. Tillsammans har de många års erfarenhet av förlossningsvård, både i Borås och på andra ställen.
Den tidens smärtlindringsmetoder hade många biverkningar och riskerade att påverka både mamma och barn. Med den tidens epiduralbedövning kunde mamman inte längre stödja på benen.
– Det är stor skillnad idag. Fosterövervakningen har också blivit mycket bättre. På den tiden lyssnade vi bara på barnet med en trätratt.
I slutet av 80-talet kom motreaktionen. ”Gröna vågen”, kallar Lena Karlsson det. Förlossningen skulle vara så naturlig som möjligt – gravida kvinnor ville helst föda helt utan smärtlindring och på sjukhusen försökte man skapa en hemlik miljö.
– En del hade sina små barn med sig till förlossningen. Då fick de ha tillstånd från överläkaren.
I stället för medicinsk smärtlindring kom metoder som akupunktur, TNS-stimulering, sterila kvaddlar och varma bad.
Kvinnorna, som alltid hade placerats i sängen när förlossningen startade, uppmanades att röra på sig under värkarbetet. Samtidigt blev det vanligt med olika förlossningsställningar, som stående på alla fyra eller knästående.
– Vi hade en stor spegel på hjul vid krystningen, för att mamman själv skulle få se vad som hände. Den använder vi aldrig numera.
Idag är den största trenden att de blivande mammorna är mycket pålästa. Det finns mycket information på nätet, men det stämmer inte alltid, påpekar barnmorskorna.
– Ofta blir det mycket information men lite kunskap.
Det är vanligt att kvinnorna har skrivit brev om hur de vill ha sin förlossning, och där ingår ofta att de så långt som möjligt vill klara sig utan smärtlindring.
– Men de flesta gör inte det. Många är dåligt förberedda på att det faktiskt gör så ont.
– Många är så otrygga idag, de litar inte på sig själva. Det gör att upplevelsen av smärtan blir värre.
Hos barnmorskorna finns inte alls samma tveksamhet till smärtlindring. Tvärtom kan det vara barnmorskan som föreslår smärtlindring, till exempel om en förlossning blir långdragen eller man märker att mamman är spänd och trött.
– Vårt arbete går på sätt och vis lättare ju mer smärtlindrad mamman är. Men man ska komma ihåg att det handlar om att lindra smärtan, det finns inga helt smärtfria förlossningar.
En stor skillnad jämfört med 70-talet är att vården idag bedrivs i samråd med patienten. Barnmorskan har en dialog med kvinnan om hennes behov och önskemål om smärtlindring och man gör alltid en individuell bedömning.
Vilka metoder som används ser olika ut för olika sjukhus. I Borås används fortfarande PCB, livmoderbedövning, som har försvunnit från många andra sjukhus. Men PCB är snabbt och effektivt, särskilt för omföderskor som oftast har snabbare förlossningar, tycker barnmorskorna.
– Man ska ta den smärtlindring man behöver, det får inte bli en prestation att klara sig utan. Jag skulle ju aldrig gå till tandläkaren utan bedövning.
Karin Samuelsson
karin.samuelsson@bt.se
Telefon: 033-700 07 18
Jag heter Karin Samuelsson, och bor i skogen strax utanför Borås med mannen, sonen och dottern.
Borås Tidning vill belysa familjelivet i tidningen på olika sätt. Vi vill presentera nyheter men också tips, goda råd och ett och annat leende.
Vad vill du läsa om? Har du idéer och förslag? Känner du någon som vi borde skriva om? Kanske är det du som har en historia att berätta!
Hör av dig!
Karin Samuelsson
karin.samuelsson@bt.se
Telefon: 033-700 07 18
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
0703-189171
Madeleine Korneliusson
madeleine.korneliusson@bt.se
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
