Annons

Tingsholmschefen om avhoppen: ”Börja gymnasiet vid 18 års ålder om så krävs”

Tingsholms verksamhetschef Thony Kankare lägger inte fingrarna emellan:
– Det har varit rätt tyst om alla unga som hamnar på KAA-listan, om vad utbildningssystemet och samhället har misslyckats med. Det kommer enorma samhällskostnader med detta. Om det skulle krävas att man får vänta tills 18 års ålder med att börja i gymnasiet, då får det bli så, säger han.
Ulricehamn • Publicerad 23 juli 2019 • Uppdaterad 29 juli 2019
Tingsholms verksamhetschef Thony Kankare har erfarenhet av både högstadier och gymnasier. Han är djupt bekymrad över att Ulricehamn nu har hela 170 namn på den så kallade KAA-listan, de upp till 20 år som varken studerar eller arbetar.
Tingsholms verksamhetschef Thony Kankare har erfarenhet av både högstadier och gymnasier. Han är djupt bekymrad över att Ulricehamn nu har hela 170 namn på den så kallade KAA-listan, de upp till 20 år som varken studerar eller arbetar.Foto: Pernilla Rudenwall

Thony Kankare är sedan två år tillbaka ansvarig för verksamheten vid Tingsholmsgymnasiet. Han tycker att det är hög tid att få fart på diskussionen om de som inte klarar en gymnasieexamen och vad som brister i skol-Sverige.

– Ska man vara krass borde man inte få börja gymnasiet förrän man är klar med grundskolan, säger han.

Annons

– Med introduktionsprogrammet, IM (dit de som inte har betyg för nationella program hänvisas, UT:s anm) förlänger vi oftast bara problemet.

Kankare fortsätter tänka högt:

– Om du inte är färdig med grundskolan förrän vid 25? Ja, trist, men kanske bättre att det vore så än inte alls. Jag tror alltså att det behövs en tydligare gräns innan man börjar på gymnasiet. Men... ja, det blir en politisk fråga till slut.

Thony Kankare efterlyser att åtgärder sätts in långt tidigare än på gymnasiet. Avhoppen innebär risker för enorma samhällskostnader, säger han. Eleverna på bilden har inget med artikeln att göra.
Thony Kankare efterlyser att åtgärder sätts in långt tidigare än på gymnasiet. Avhoppen innebär risker för enorma samhällskostnader, säger han. Eleverna på bilden har inget med artikeln att göra.Foto: Pernilla Rudenwall

Skälet till intervjun är den artikel som UT publicerade häromdagen där de som arbetar med vad som kallas Kommunalt Aktivitetsansvar, KAA, Martin Brandhill och Jennie Berggren, berättade om det raskt ökande antalet killar och tjejer i 16–20-årsåldern som varken studerar eller arbetar.

– I fjol hade vi 170 inskrivna inkluderat de som läste IM på gymnasiet. Utan IM var gruppen 90 personer. Nu är de alltså 170 utan IM, mer än vart sjunde ungdom i kommunen i åldern 16–20 år. Så det ökar påtagligt, sa Martin Brandhill.

Det är en klen tröst för de direkt berörda, deras familjer och för kommunen att Ulricehamn är i om inte gott så stort sällskap. Enligt SKL fanns för ett år sedan 115 000 ungdomar inom KAA, det motsvarade 22 procent av alla i åldern 16–20 år.

Fakta

Regionens handlingsplan ”Fullföljda studier”

Västra Götalandsregionen driver sedan 2017 ett projekt om att öka andelen fullföljda studier. De ska avslutas nästa år. Det övergripande målet: Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg.

Handlingsplanen har fem delområden:

– Främja långsiktig och hållbar samverkan mellan olika samhällsaktörer

– Främja psykisk hälsa och motverka konsekvenser av psykisk ohälsa

– Minska de negativa effekterna av ogynnsamma livsvillkor och levnadsvanor

– Stimulera intresset för studier

– Skapa förutsättningar för goda skolresultat för ungdomar med migrationsbakgrund

Men för en generellt sett stabil kommun med god ekonomi som Ulricehamn där förvaltningen och politiken i flera år slitit sitt hår över svaga studieresultat på högstadiet – Stenbock- och Ätradalsskolan – kan ökningen av utslagningen kanske upplevas som märklig, men ändå knappast överraskande.

Thony Kankare har i rollen som lärare och rektor sett utvecklingen i både kommunala och friskolor, på högstadiet och gymnasiet i såväl Jönköping som i Ulricehamn.

– Att se vilka skolor och elever som lyckas och misslyckas har kommit att fascinera mig allt mer. Enkelt uttryckt handlar det om de elever som är på plats i skolan och de som inte är det. Ja, man kan prata om socioekonomi, kön, om etnicitet och så vidare, men graden av närvaro är så avgörande, som jag ser det.

Det knyter an till CSN-statistiken som publicerades förra veckan över ogiltig frånvaro – skolk – som lett till indraget studiemedel för gymnasister. Andelen i Ulricehamn har ökat från 6 procent läsåret 2016/17 (31 elever) till 10,6 procent (57 elever) det nyss avslutade läsåret.

Annons

Kankare tycker dock att diskussionen om det han kallar för ”utbildningssystemets misslyckande” varit väl frånvarande.

– Misslyckandet inleds ju långt före gymnasiet. De som det går på tok för har ofta haft en problematisk skolnärvaro ganska tidigt.

Men Kankare upplever att den nationella skoldebatten snarare fokuserat på sådant som att införa ordningsbetyg, om mobilförbud, om skolbränder, om tidigare betyg.

– Det blir ganska mycket kortsiktighet i stället för att ta tag i de som hamnar i KAA, tycker han.

– Skolforskarvärlden har sagt många saker som politiken sällan tar till sig. Men de budskapen kan vara komplicerade, sådant som blir svårt att göra politik av. I stället har vi fått en sorts konsumtionspolitik där man tänker en mandatperiod framåt. Men här krävs en vision om hur vi vill att det ska se ut om 30 år. I Finland där de har en högre måluppfyllelse låter politiken i större utsträckning skolfolk styra skolan.

Thony Kankare menar att politiken på nationell nivå i skolfrågan ofta agerat alldeles för populistiskt och kortsiktigt och att det i stället krävs ett 30-årigt perspektiv.
Thony Kankare menar att politiken på nationell nivå i skolfrågan ofta agerat alldeles för populistiskt och kortsiktigt och att det i stället krävs ett 30-årigt perspektiv.Foto: Pernilla Rudenwall

Hur upplever du att intresset är hos kommunens ledning och politiken för läget?

– Det anslås medel för att jobba med dessa 170 på vår lista men det är klart att det finns personella begränsningar. En tanke jag haft under längre tid är att man förmodligen borde satsa mer resurserna lite tidigare, hur många hade vi då kunnat ”rädda” redan på mellanstadiet? Den finska skolan har ett mer omfattande specialpedagogiskt stöd redan från lågstadiet, säger Thony Kankare.

Fakta

”69 utslagna barn i Skövde kostar 1,1 miljarder”

Thony Kankare påminner om studien från 2012 från Skandias Idéer för livet om de enorma samhällskostnader som kommer med en elev som slås ut. Nationalekonomen Ingvar Nilsson, som anlitats av bland andra Skövde kommun, sa i filmen Utanförskapets pris: "I år börjar 539 barn skolan i Skövde. 69 av dem kommer hamna utanför samhället som vuxna. Det är omöjligt att sätta en prislapp på deras lidande. Däremot kan vi räkna ut vad det kostar. Det blir ganska exakt 1,1 miljarder kronor.”

Om läget på Tingsholm säger han att personalen knuten till skolan sett en försämring av mognadsgrad hos eleverna.

– Vet eleven hur man ska vara som elev på en skola? Ja, det är ett ganska komplext uttalande. Hur ser de på vuxenvärlden och deras auktoritet? Jag menar att det har skett en försämring av förkunskaper och förmåga att vara just elever.

Så vad göra?

– Det finns i vart fall inga enkla svar. Men det är bekymmersamt så många i Ulricehamn finns på KAA-listan. Och läget är likadant i kommunerna runt om.

Lars Näslund
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons