Giorgi Skhirtladze i Ulricehamn våndas över kriget i Georgien

Ulricehamn Artikeln publicerades

– Jag är väldigt orolig. Man är ju helt hjälplös, säger han.

Hela släkten finns i Georgien.

På båda sidor i konflikten.

Själv sitter Giorgi Skhirtladze hemma i Ulricehamn.

Giorgi Skhirtladze flyttade till Sverige för snart nio år sedan. 2003 gifte han sig med sin svenska fru Linda och nu bor de i ett litet torp i utkanten av Ulricehamn.

En svensk idyll.

Så långt bort från kriget man kan komma.

Men Giorgis tankar finns hela tiden i Georgien.

– Det är det enda jag tänker på. Jag har en klump i magen när jag ska sova. Jag tänker på det på jobbet. Hela tiden, säger han.

I bakgrunden står den ryska tv-kanalen Vesti på.

Där visas bilder på flyktingar som flytt krisområdet Sydossetsien för Ryssland.

– Det är en svår konflikt. Men de ryska kanalerna visar den bara från Rysslands sida, säger han.

Giorgi har släkt i hela Georgien.

Mestadels i huvudstaden Tblisi.

Där bor hans far och hans allra närmsta släktingar.

Men hans farmor är från Sydossetsien. Mormor är ryska. Giorgi har således släkt på båda sidor i konflikten som nu utmynnat i fullskaligt krig.

– Därför har jag svårt att ta ställning till vilka som gjort fel och vilka som gjort rätt. Det är inte folket som krigar. Det är politikerna. Jag fördömer alla krig, säger han.

Han ringer sin far varje dag.

Hittills har Tblisi klarat sig från krigets konsekvenser.

Men invånarna är oroliga.

Kriget närmar sig.

– Nu sades det att flygplatsen hade bombats. Människorna där är väldigt oroliga. De känner sig hjälplösa och det gör jag också. Jag kan inte göra något åt situationen, säger han.

Förra året var han och frun en månad i Georgien.

De var i Tblisi och på landet.

När de kan återvända vet han inte.

– Jag vet ingenting just nu. Jag försöker bara att följa kriget på tv och på internet. Men ibland blir det för mycket. Jag orkar inte. Jag vet inte vad som kommer att hända.

Tills dess får han stanna i idyllen utanför Ulricehamn.

Platsen han förälskade sig i första gången han var där.

– Jag tyckte att det påminde om mitt Georgien. Det var vackert, säger Giorgi och riktar återigen uppmärksamheten mot den ryska tv-sändningen.