”Ett sätt att ge dem ett värdigt liv”

Ulricehamn Artikeln publicerades

Det var inte fråga om anställning. Bara ett sätt att ge dem ett värdigt liv i väntan på uppehållstillstånd.

Så förklarar kommunpolitikern Ulf Svensson varför han haft de två iranska flyktingarna hemma hos sig under våren.
– De plockade och fixade med lite av varje. De lärde sig språket och samtidigt slapp de att sitta i lägenheten medan de väntade på beslut om uppehållstillstånd, säger han.
Ulf Svensson berättar att det var ganska mycket tid som paret vistades hos honom. Från nio på morgonen fram till kvällen. I stort sett varje dag, varje vecka. Att det totalt rörde sig om cirka 800 timmar är inte uteslutet.
– De lagade mat åt oss och var med djuren. De målade, satte kakel och tapetserade. Ja, det mesta som finns att göra på en gård, säger Ulf Svensson.
Han berättar att paret även målade och tapetserade i en magasinsbyggnad som Ulf Svensson äger. Tanken är att den senare ska användas som boende som ska hyras ut till turister.
Ulf Svensson poängterar att det inte var frågan om någon anställning av de två.
– Kontakten med dem fick jag via kommunpolitikern Barbro Westermark som berättade om paret från Iran, att de inte hade något att göra medan de väntade på uppehållstillstånd.
Så du gav dem inga pengar för de sysslor de utförde?
– De fick en slant då och då, som en veckopeng. Men detta var inget arbete, och därför heller ingen lön. Det skulle jag inte haft rätt att betala, även om jag velat. Jag såg detta mer som ett utbyte av tjänster. De fick låna min bil och dator. Och i gengäld fixade de lite hemma hos mig. Vi hade nytta och glädje av varandra, både jag och dom.
De uppfattade upplägget som att de skulle få lön för det arbete de utförde.
– Det är ruskigt tråkigt i så fall. Men vi kanske har missuppfattat varandra på grund av språksvårigheter. Man kan ju inte backa och ge lön i efterhand. Under resans gång kollade jag med Skatteverket. Någon anställning var aldrig aktuell i inledningsskedet.
– Men när de senare fick permanent uppehållstillstånd erbjöd jag en av dem ett arbete under en månad. Han tackade dock nej till det.
Du tycker inte att du har utnyttjat deras okunskap om det svenska samhället så att du fick arbete utfört hemma på din gård utan kostnad?
– Absolut inte. Jag följer den svenska lagstiftningen. Jag ser detta som ett sätt att vara en god medmänniska. Det var ett sätt för mig att ge dem ett värdigt liv medan de väntade på beslut om uppehållstillstånd.