Ett namn som blev en bok

Ulricehamn Artikeln publicerades

Ett namn kan leda till mycket. Det vet man i Götåkra Tostarp utanför Gällstad. Forskaren Per Österlund i Stockholm hörde av sig om en person, Claes Emil Tholin, som skulle vara född i trakten. Förfrågan ledde till en hembygdsbok som nu kommit ut.

Tostarp. Östen Emanuelsson i Vegby har skrivit av en förteckning över födda, vigda och döda i Södra Säm från 1744 till 1970. Tack vare detta kunde Sture Hjalmarsson, en hembygdskunnig 92-åring, finna att Claes Emil Tholin var född i Götåkra Skattegården 1860. Och med hjälp av Gustaf Bogers knalleregister och de kyrkliga minneskorten kunde man få fram en bättre bild av Tholin.

Efter ett husförhör i Götåkra i slutet av november 2006 kom frågan om någon visste något om en Claes Emil Tholin upp. Sture Hjalmarsson berättade vad han visste om Tholin och att stockholmaren Per Österlund varit på besök med anledning av en högskoleuppsats.

De församlade Götåkraborna var intresserade och villiga att medverka till att göra en skrift om byn, då det säker fanns mycket mer att berätta.

Den 19 februari å år kallade Britta Pettersson till ett möte i sitt hem. 32 personer mötte upp, långt fler än förväntat så det blev riktigt trångt. En arbetsgrupp med Sture Hjalmarsson, Birgit Ragnarsson, Sture Persson, Sivert Hagberg och Leif Dahl utsågs.

Man beslöt att arbetet skulle omfatta de båda byarna Götåkra och Tostarp. Båda har haft en hel del med Attorps säteri att göra genom tiderna och det var lagman J A Olivercreutz där som begärde det laga skifte som startade 1835. Detta skifte gällde endast Skatte- och Yttergårdarna och inte Mellom- och Övergårdarna, som då ägdes av Altorp.

De senare gårdarna och Tostarp skiftades förs 1912–1930, då det blivit nya ägare till Attorp.

Arbetsgruppen har jobbat flitigt och träffats var tredje vecka. Man har skaffat kopior på olika handlingar från olika håll och varit runt och pratat med folk. Nu är allt sammanställt och tryckt.

Man bestämde från början att boken skulle omfatta cirka 100 A4-sidor. Den är tryckt i 200 exemplar, vilka redan nästan är slutsålda.

Normalt brukar ett bokprojekt av det här slaget vara ett ekonomiskt risktagande. Men inte i detta fall. Det fanns en grundplåt som täckte tryckningen. Dels samlades det in pengar vid Karin Hellströms begravning eftersom hon var engagerad i projektet då hon gick bort. Dels fanns det pengar i en avsomnad belysningsförening.

Nu är det bildandet av ett byalag för Götåkra och Tostarp som står närmast på tur, och sedan är det inte omöjligt att det blir en uppföljning av boken.