Ukrainskt banksystem i spillror
Den ukrainska valutans kollaps, från drygt 12 till cirka 3-4 cent per hryvnja på ett år, driver på krisen. Intäkterna i hryvnja täcker inte längre de stora dollar- och eurolån aom bankerna sitter på.
Samtidigt får allt fler kunder - både företag och hushåll - svårt att betala för sig, pressade av djup recession, arbetslöshet och hyperinflation i Ukrainakonfliktens skugga. Andelen så kallade problemlån i Ukrainas banker har redan lyft till nästan hälften av lånestocken, enligt Raiffeisen Bank International, den största utländska aktören på Ukrainas finansmarknad och nummer fyra i landet.
Motvillig fyra
Den fjärdeplatsen fick Raiffeisen motvilligt, när den ukrainska konkurrenten Delta Bank gick omkull i början av 2015.
Totalt har 29 ukrainska banker fått sina licenser indragna och ytterligare 14 tagits över av myndigheter efter revolten mot president Viktor Janukovytjs regim för drygt ett år sedan, enligt ratinginstitutet Moody's.
På Raiffeisens huvudkontor i Wien är intresset för att försvara fjärdeplatsen i Ukraina svalt. Bankens anställda i Ukraina har redan minskat med 10 procent till knappt 11 500 på två år. Och nedmonteringen av verksamheten ska enligt koncernledningens senaste utvärdering fortsätta, både i år och nästa år.
””
””
Ryska intressen
Det strategiskt bästa hade kanske varit att - som de svenska konkurrenterna SEB och Swedbank - lämna landet helt och hållet, enligt Deuber. Andelen utländska ägare i Ukrainas banksystem har rasat från cirka 50 procent till under 30 procent sedan finanskrisen 2008 och det utländska ägande som finns kvar handlar till stor del om ryska intressen.
Raiffeisen har enligt Deuber försökt sälja verksamheten i Ukraina, men det har inte gått att göra upp om rimliga priser med någon seriös köpare än så länge.
Kvar i Ukraina finns i dagsläget cirka 160 banker, varav många är små och genomkorrupta - i praktiken finansiella luftslott.
””
””
Insider-lån
Ett vanligt problem i banksektorn är dolda så kallade insider-lån från bankerna, direkt till ägare eller deras kumpaner. Såväl centralbanken i Kiev som Internationella bankföreningen (IIF) och Internationella valutafonden (IMF) på senare tid öppet beskrivit detta.
””
””
TT