TT-Utrikes

Sekterism och kaos banade väg för IS

TT-Utrikes

Trots den sedvanliga ökenhettan minns många den ödesdigra sommaren i Syrien och Irak för drygt tre år sedan med iskyla. Men historien om Islamiska staten (IS) börjar långt innan den terrorstämplade rörelsen blev synonym med brända kyrkor, tortyr, sexslaveri och det kalifat som utropades i juni 2014.(TT)

Artikeln publicerades 19 oktober 2017.

Mer än tio år innan det att Islamiska staten utropar sitt kalifat bubblar Irak av vrede över den USA-ledda invasionen. Och det är i den ökande sekterismens och kaotiska regimförändringens skugga som jihadisternas våldsbejakande världsbild börjar sprida sig.

I spillrorna av Saddam Husseins regim och den upplösta irakiska armén växer missnöjet bland de sunnimuslimer som varit medlemmar av Baathpartiet och som gynnats av den störtade diktatorns styre. Tusentals baathister gör gemensam sak med de sunniextremistiska jihadister som vid den här tiden leds av mannen som brukar kallas IS andlige fader, Abu Musab al-Zarqawi.

Polarisering

Medan den dåvarande premiärministern Nuri al-Maliki tillämpar en politik som många anser har bidragit till polariseringen mellan sunni- och shiamuslimer utnyttjar al-Zarqawi den bland sunniter utbredda känslan av att ha blivit åsidosatta. När al-Zarqawi - välsignad av Usama bin Ladin - etablerar den irakiska grenen av al-Qaida (AQI) 2004 inleds attacker mot viktiga shiamuslimska symboler och våldet utvecklas snart till ett sekteristiskt inbördeskrig.

Under följande år faller den irakiska staten sönder, under ledning av en allt mer auktoritär al-Maliki som inte tar sig an den ökade splittringen. Sunniextremisterna ser sin chans och underblåser motsättningarna ytterligare. De försvagas dock av motståndet från shiamilis och sunniklaner som slåss för att försvara byarna - men när Abu Bakr al-Baghdadi 2010 tar över AQI, som då bytt namn till Islamiska staten i Irak (ISI), lyckas han bygga upp gruppen igen.

Expanderar till Syrien

Födda ur kaos vänder ISI föga förvånande blicken mot Syrien när grannlandet 2011 börjar sin väg mot sönderfall. Nusrafronten bildas senare som dess syriska gren men grupperingarna kommer inte överens och strider utbryter.

ISI bygger i stället upp en egen syrisk cell - Islamiska staten i Irak och Syrien (Isis) - som utnyttjar Assadregimens allians med shiamuslimska Iran och Hizbollah för att elda på de sekteristiska splittringarna. Men Isis stridsfokus ligger inte på regimen, utan på andra rebellgrupper och deras territorium.

Gruppens framgångar kommer sedan att prägla mycket av 2014. I januari tar Isis kontroll över irakiska al-Falluja och kort därefter al-Raqqa i Syrien. Expansionen in i Syrien och dess barbariska attacker mot andra muslimer får till och med de tidigare allierade i al-Qaida att reagera med avsmak, men nu tycks inte mycket kunna stoppa extremisternas framfart.

Grävmaskiner

Genom ett väloljat propagandamaskineri sprids filmer av sjungande jihadister som höjer sina vapen mot den brännande ökensolen medan grävmaskiner ger sig på den syrisk-irakiska-gränsen för att skapa en sömlös stat enligt deras extremt stränga tolkning av islamisk lag.

Efter det att kalifatet utropas i juni 2014 - och Isis byter namn till Islamiska staten (IS) - kämpar IS för att försvara det territorium som gruppen har lyckats lägga under sig i stora delar av östra Syrien och norra Irak. Men tre år senare har drömmen om den islamiska staten grusats av den omfattande militäroffensiv som pressat tillbaka extremisterna, nu senast i al-Raqqa.

Under årens lopp har dock IS bidragit till att fördjupa splittringen och misstron mot stater i regioner - en utmaning som kommer att dröja kvar långt efter det att det sista jihadistfästet har fallit.