Rysslands människorättskämpar vägrar vika sig

På flera håll i världen smider makten bojor runt människorättsförsvarares fötter. I Ryssland har nya lagar lett till ökad repression. Men tack vare folkets stöd går kampen vidare, säger Amnesty Internationals nya Rysslandschef - som ser ljust på framtiden.(TT)

Publicerad 11 november 2018

Ett brutalt krig mot drogerna i Filippinerna. En tillträdande brasiliansk president som hyllar tortyr och ser nostalgiskt på landets militärdiktatur. Ett Kina som tar repressionen till nya nivåer.

Det är bara några exempel på hur respekten för mänskliga rättigheter monteras ned i världen.

””

Annons

Vladimir Putin har ett hårt grepp om makten efter att ha styrt Ryssland i närmare två decennier. Bristerna i mötesfrihet, regeringspropaganda i statliga medier och återkommande valfusk gör livet svårt för genuina regimkritiker. Oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj portades från valet i mars och hans anhängare grips regelbundet under demonstrationer.

Självcensur

Kreml har därtill infört flera lagar som försvårar för aktivister och organisationer som försvarar mänskliga rättigheter. Lagar mot extremism har börjat användas brett mot yttranden på nätet. Ett uppmärksammat exempel är en 24-åring från Sibirien som åtalats för att bland annat ha lagt ut en bild på en rökande nunna med texten "skynda, medan Gud inte är här". En annan lag som förbjuder spridande av information om "icke-traditionella sexuella relationer" till barn används för att slå ner mot hbtq-aktivister. Och därtill riskerar numera organisationer som anses blanda sig i politik och ta emot pengar från utlandet att behöva registrera sig som utländska agenter.

Amnesty International har lyckats undvika den stämpeln. Men människorättsorganisationen möter flera andra restriktioner. 2016 stängdes dess Moskvakontor tillfälligt på oklara grunder, efter kritik av de ryska bombningarna i Syrien.

””

Försiktighet

Som exempel nämner hon ett fall där en grupp gripna anarkister misstänks ha torterats.

””

Samtidigt har det växt fram en flora av Kremltrogna civilsamhällesorganisationer. Dessa fick exempelvis en stor roll som valobservatörer under presidentvalet, för att ge det en fasad av trovärdighet, enligt Zvjagina.