Oro för krig leder till protester

Shibuya är en av Tokyos viktigaste knutpunkter. Vid korsningen framför stationen pumpar enorma tv-skärmar ut reklambudskap, i första hand riktade mot stadens ungdomar. Men just den här dagen överröstas reklamjinglarna av tusentals demonstranter som unisont ropar slagord som "Visa oss hur demokrati ser ut".

Otvistad omtolkning

Det har gått några veckor sedan Japans överhus under tumultartade former röstade för en omtolkning av landets grundlag, som gör att landet framöver kommer att kunna ta till militärt våld om någon av dess allierade angrips. Beslutet har kallats för den största förändringen av landets försvarspolitik sedan slutet av andra världskriget.

Premiärminister Shinzo Abe menar att det enbart handlar om att normalisera Japan, vars pacifistiska grundlag sedan andra världskriget förbjudit att man tar till vapen annat än i självförsvarssyfte. Ett argument för den nya tolkningen är att Japan tidigare till exempel inte fick skjuta ner en robot avfyrad från Nordkorea på väg mot USA.

"I nödläge"

Men det folkliga motståndet mot lagändringen är omfattande. Tidigare i år bildade studenter en protestgrupp för liberal demokrati, kallad Sealds. Den växte snabbt och arrangerar nu regelbundet demonstrationer runt om i landet. Det är första gången sedan 1960-talet som landets studenter protesterar i omfattande skala. Det är i första hand sättet som premiärminister Shinzo Abe regerar landet på som man vänder sig emot.

Sedan ursäktar Kobayashi sig och går upp på scenen vid Shibuya för att hålla tal.

Spänt med grannarna

Japans relation till bland annat grannlandet Kina har blivit allt sämre de senaste åren. I första hand är det vad kritikerna kallar "försök att släta över historiska illdåd", genomförda av Japan under åren som ockupationsmakt, som är en ständigt återkommande källa till konflikt.

Dessa känslor fick ny luft i oktober, då FN-organet Unesco beslutade att klassa dokument rörande de japanska ockupationstruppernas massaker i kinesiska Nanjing år 1937 som ett världsarv. Japan kallar beslutet för problematiskt och har hotat att dra in sitt ekonomiska bidrag till Unesco.

De senaste åren har även territorialkonflikterna i regionen tilltagit. Bara under perioden juli-september i år gick japanskt militärflyg upp 117 gånger för att möta vad som ansågs vara kinesiska intrång i landets luftrum. Detta främst i området nära den omtvistade, obebodda ögrupp som kallas Senkaku i Japan och Diaoyu i Kina. Från kinesiskt håll hävdar man dock att inga övertramp begåtts eftersom området i fråga anses tillhöra landet. En liknande konflikt pågår mellan Japan och Sydkorea.

Många plakat

Sealds oroar sig över att utvecklingen i värsta fall kan leda till en militär konflikt i regionen. På flera av de plakat som demonstranterna i Shibuya håller upp skymtar klassiska anti-krigsbudskap som för tankarna till 1970-talets protester mot Vietnamkriget. Det är även tätt med banderoller som uppmanar premiärministern att avgå.

TT