Noriega: Diktator, knarkbaron, CIA-spion
Manuel Noriegas koppärriga ansikte gav honom smeknamnet "gamla ananasansiktet". I svensk press kallades han under 1980-talet i stället ofta för Panamas "starke man", en omskrivning av hans roll som de facto-diktator.
Avlönad av CIA
Efter att ha utbildats som underrättelseofficer av USA klättrade han snabbt i graderna inom militären i det strategiskt belägna lilla centralamerikanska hemlandet. Under en rad år var han chef för Panamas militära underrättelsetjänst. Samtidigt stod Manuel Noriega på lönelistan hos USA:s underrättelsetjänst CIA.
Noriega spelade en nyckelroll som tipsare till USA under förhandlingarna om ett avtal för den viktiga Panamakanalen i slutet av 1970-talet. I flera årtionden var han också mellanhand för CIA:s ljusskygga smuggling av vapen och pengar till olika rörelser i Latinamerika.
Som tack för Manuel Noriegas insatser valde den amerikanska underrättelsetjänsten - bland annat när den då blivande presidenten George Bush den äldre var CIA-chef - att blunda för hans knarkaffärer. Noriega lät bland annat den fruktade colombianska Medellínkartellen använda Panama som mellanstation för vidare smuggling till USA.
Pikant nog samarbetade Noriega, parallellt med sina knarkaffärer, även med USA:s federala narkotikapolis DEA under 1980-talet.
Försämrad relation
Noriega befäste sitt styre 1983 när han befordrade sig själv till fyrstjärnig general och stärkte sitt samarbete med USA, som tilläts bygga signalspaningsstationer i Panama. I valet 1984 segrade den presidentkandidat som Noriega valt ut. Under presidentens formella ledning tog Noriega ett fast grepp om alla viktiga institutioner.
Men bara några år senare var förbindelserna med det mäktiga USA betydligt mer knackiga. Noriega ville återta kontrollen över Panamakanalen när avtalet med USA löpte ut och diktatorn ville inte ge militärt stöd till den USA-finansierade Contrasgerillan i Nicaragua. Samtidigt mullrade det sedan Ronald Reagans tid allt mer kring Noriegas knarkaffärer.
USA invaderade
Några dagar före jul 1989 beslutade George Bush att invadera Panama och störta Noriega. Han tog sin tillflykt till Vatikanens ambassad i Panama City, som snabbt omringades av USA-styrkor. Under två veckor pressades ambassaden med dånande rockmusik och ständigt lyftande och landande helikoptrar tills Noriega frivilligt lämnade över sig till USA som krigsfånge.
Efter att ha avtjänat 17 år i fängelse i USA för knarksmuggling och svindleri utlämnades Noriega till Frankrike där han dömts för penningtvätt. 2011 fördes han hem till Panama för att avtjäna återstoden av det sexåriga franska straffet och ytterligare 20 år som han dömts till för brott i hemlandet. Dessa rörde sig om mord på en politisk motståndare och en massaker på soldater som utmanat honom. Flera andra rättsfall väntade.
2015 bad Noriega om ursäkt till "alla som blivit förolämpade, påverkade, skadade eller förödmjukade till följd av mina handlingar".
I januari i år flyttades en sjuklig Noriega till sitt hem för att övervakas inför en operation av en godartad tumör i hjärnan. Han avled dock, 83 år gammal, på sjukhus i Panama City i sviterna efter operationen.
TT
