Måltavla för USA:s krig mot terror

Slahis livsöde har för evigt sammanflätats med historien om USA:s krig mot terrorn. Hans historia är ett levande exempel på hur fånglägret på militärbasen i Guantánamobukten på Kuba har solkat USA:s anseende som rättsstat.

"Jag har aldrig känt en sådan kränkning mot min person som när militärteamet började utsätta mig för tortyr för att få mig att erkänna saker som jag aldrig gjort", skriver han i "Guantánamo - en dagbok", den första bok som skrivits inifrån fånglägret.

"Inga bevis"

Fånglägret på USA-basen upprättades 2002 efter terrordåden den 11 september 2001. Närmare 800 personer som USA misstänkte för terrorbrott fördes till lägret. Sedan dess har de flesta släppts, men åtal har endast väckts mot ett fåtal. 122 fångar finns fortfarande kvar.

En federal domare som gått igenom hela Slahis fall beordrade 2010 att han skulle släppas fri, men beslutet överklagades av regeringen. Både Linda Moreno och hennes kollega Nancy Hollander säger sig dock vara optimistiska om att få ut honom.

Stred för al-Qaida

Slahi lyckades 1988, som en av två mauretanier i sin årskull och trots att han kommer från mycket fattiga förhållanden, få ett stipendium för att studera i Tyskland.

Men efter fyra år i Duisburg reste han till Afghanistan, för att tillsammans med bland andra al-Qaida strida mot den dåvarande kommunistregimen.

Han reste, liksom många andra muslimer från hela världen, för att hjälpa sina bröder i Afghanistan, enligt Hollander.

"Stäng Guantánamo"

Trots att president Barack Obama har lovat att stänga fånglägret sitter alltså över hundra fångar kvar på militärbasen. Så sent som för ett par veckor sedan sade Obama att om han fått börja om som president, skulle han ha "stängt Guantánamo första dagen".

TT