Kina spänner sina militära muskler

På torsdag är himlen över Peking blå, i varje fall om de kinesiska myndigheternas planer går i lås. Inför en mastodontparad där tusentals soldater marscherar på Himmelska fridens torg och avancerade vapen visas upp, har enligt AFP drastiska åtgärder tagits. Tusentals fabriker hålls stängda i provinser runt Peking, den internationella flygplatsen är stängd när paraden pågår och privatbilismen har sedan ett par veckor tillbaka kraftigt begränsats.

Dessutom hålls den turbulenta Shanghaibörsen stängd. Allt görs för att firandet av andra världskrigets slut - som i Kina inträffade den 3 september och som firas som "segern i motståndskriget mot Japan", inte ska smutsas av dålig luft eller dåliga nyheter.

Kina i ny fas

John Delury, Kinaexpert vid Yonsei-universitetet i Seoul, menar att syftet med militärparaden är att visa medborgarna att Kina spelar en viktig roll i världen.

Att det sker för första gången i år beror enligt Jerker Hellström, Kinaexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), på president Xi Jinping. Efter tre år har han genom antikorruptionskampanjer konsoliderat sin makt och paraden är ett sätt att berätta för världen och medborgarna hur Kina med presidenten i spetsen gått in i en ny fas. Tidigare har kommunistpartiets retorik präglats starkt av revanschism och betonat Kinas svaga ställning från 1800-talets mitt fram till grundandet av Folkrepubliken Kina 1949.

Paraden kan också sägas ha syftet att likt ett romerskt gladiatorspel ta fokus från social oro i landet. Till skillnad från tiden före sociala mediers spridning är det i dag svårare att kontrollera information. Det leder till att nyheter om olyckor, dålig miljö eller socialt missnöje når medborgarna i en helt annan utsträckning än tidigare, något som explosionen i Tianjin är exempel på, eller oron för den ekonomiska utvecklingen.

En markering mot Japan

När det kommer till den internationella arean spelar paraden en annan roll. Relationerna till Japan är alltjämt ansträngda, inte minst som båda länderna gör anspråk på vissa ögrupper i Östkinesiska havet. Japan har också successivt ökat sina militära utgifter och enligt Reuters är årets militärbudget, om den går igenom, den högsta på 14 år.

Å andra sidan har den japanska miltärbudgeten bara stigit med 2,2 procent, medan den kinesiska i år ökat med 10,1 procent.

TT