Annons
Nyheter

Ex-sovjeter lockas till krig med IS

Förtryck och fattigdom får allt fler från de forna sovjetrepublikerna i Centralasien att söka sig till kriget i Syrien och Irak. Utflödet antas öka risken för oroligheter även på hemmaplan.(TT)
Publicerad 1 april 2015

I en kvartslång filminspelning som nyligen spreds via sociala medier i Ryssland berättar 16 maskerade män om sin snara hemfärd till Tadzjikistan.

””

Gruppens ledare Nuzrat Nazarov har i tidigare filmer hävdat att upp till 2 000 tadzjiker anslutit sig till Islamiska Staten (IS) i Syrien och Irak.

Annons

Även om den siffran sannolikt är grovt överdriven beräknas åtminstone 100 personer - kanske 300, enligt tadzjikiska myndigheter - ha gjort resan västerut.

Diktaturer

I en rapport från i januari räknar tankesmedjan International Crisis Group (ICC) i Bryssel med att upp till 4 000 personer lämnat de fem forna sovjetrepublikerna i Centralasien för att träda i tjänst hos IS.

Orsakerna är flera. I Uzbekistan är diktaturen järnhård med tuffa nedslag mot alla former av opposition. Från gränstrakterna i Ferganadalen ger sig många av från de skarpa etniska motsättningarna mellan uzbeker och kirgizer. Överlag är dessutom arbetslösheten och fattigdomen stor, inte minst sedan den vikande konjunkturen i Ryssland kraftigt minskat behovet av billig arbetskraft från de forna sovjetbröderna i öst.

Bitterheten är stark.

””

Via Turkiet

Till krigsområdet tar sig centralasiaterna relativt enkelt. Från fyra av de fem länderna behövs inga visum till Turkiet. Från Uzbekistan går det att få 30-dagarsvisum på flygplatsen.

Många radikaliseras och engageras under tiden som de gästarbetar i Ryssland, där de ofta behandlas uselt och utsätts för allehanda trakasserier. Inom IS klumpas de sedan ihop och kallas allmänt för tjetjener.

Myndigheterna i de fem länderna har bland annat reagerat med att kriminalisera terrorresorna. Intresset för att bekämpa grundorsakerna och slå mot korruption, utanförskap och fattigdom verkar det dock vara sisådär med.

Omvalda igen?

Annons

Endast Kirgizistan har ett styre som i någon mån kan kallas demokratiskt. I Kazakstan väntas president Nursultan Nazarbajev, 74, bli omvald för ännu en mandatperiod i mitten av april. Samma sak skedde nyligen med 77-årige Islam Karimov i Uzbekistan. Båda har i praktiken regerat sina områden ända sedan 1989.

Krigserfarna, radikaliserade islamister kan bli en stark faktor när presidenterna till sist faller ifrån. Tills vidare möts dock eventuella hemvändare med järnhand.

””

TT

Annons
Annons
Annons
Annons