TT-Utrikes

En kärlekshistoria om pengar och säkerhet

TT-Utrikes Artikeln publicerades

Olja, vapenexport och säkerhetspolitik. Det är de huvudsakliga kärlekshormoner som hållit ihop relationen mellan USA och Saudiarabien genom åren.(TT)

Efter att den saudiske journalisten och dissidenten Jamal Khashoggi dödats på Saudiarabiens konsulat i Istanbul har president Donald Trumps försiktighet och vilja att glömma och förlåta blivit tydlig.

Den viljan har sina historiska förklaringar, som till stora delar grundas på pengar och på säkerhetspolitik. Men den gemensamma resan har inte alltid varit problemfri, skriver AFP.

De diplomatiska förbindelserna upprättades 1940. Den 14 februari 1945, i slutet av andra världskriget, manifesterades ett mer formellt partnerskap under ett möte mellan president Franklin D Roosevelt och kung Abd al-Aziz bin Saud på ett amerikanskt krigsfartyg i Suezkanalen. USA garanterade militärt skydd till Saudiarabien i utbytte mot generösa villkor för åtkomst till de enorma oljereserver som upptäckts under 1930-talet.

Gav spänningar

När Iraks diktator Saddam Hussein invaderat Kuwait i augusti 1990 tillät Saudiarabien att hundratusentals soldater från USA och dess allierade fick baseras i kungadömet inför det militära angreppet mot Irak året därpå. Under de följande åren fanns västerländska luftstridskrafter kvar i Saudiarabien. Det väckte ilska hos saudiska islamistiska fundamentalister som genomförde antiamerikanska attacker på saudisk mark.

Terrorattackerna i USA den 11 september 2001 gav spänningar. 15 av 19 flygplanskapare var saudier, liksom terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin. Officiellt fördömde Saudiarabien attackerna men anklagades samtidigt för att i det tysta finansiera islamistisk extremism. Riyad vägrade delta i de USA-ledda attackerna mot Afghanistan 2001 och i Irakkriget 2003, men upplät återigen sin mark för baser i angreppet mot Saddam Hussein.

Tappade förtroendet

Washington flyttade senare huvuddelen av sina militärer till Qatar men det militära och säkerhetspolitiska samarbetet med Saudiarabien fortsatte.

Saudiarabien stödjer revolten mot regimen i Syrien som började 2011. När USA:s president Barack Obama 2013 valde att inte attackera regimmål väckte det djup irritation. Saudiarabien vägrade ta plats i FN:s säkerhetsråd, bland annat i protest mot vad Riyad såg som amerikansk velighet. När så det kärntekniska avtalet mellan flera världsmakter och Saudiarabiens ärkefiende Iran slöts 2015 tappade Riyad helt förtroendet för Obama.

Trump välkomnad

Riyad välkomnade Trumps valseger. I maj 2017 togs han emot med pompa och ståt när han i sitt första utländska statsbesök kom till det sunnimuslimska kungadömet. Och Trump svek inte förväntningarna. Han talade om behovet att isolera det shiamuslimska Iran och om kamp mot shiitisk inflytande i regionen. Länderna slöt också enorma handelsavtal, bland annat om saudiska köp av amerikanska vapen för motsvarande 991 miljarder kronor.

I mars i år hyllade den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman ländernas "storslagna vänskap" när han ett ståtligt mottagande av Trump i Vita huset. I maj klargjorde Riyad att landet "stödjer och välkomnar" Trumps beslut att USA ska lämna det kärntekniska avtalet med Iran.