Nilsson i tårar efter VM-silvret: "Känslosamt"

Det var, som Stina Nilsson uttrycker det, en väldigt bra final för svensk del ända fram till sista kurvan.

Då åkte Maja Dahlqvist ihop med Jonna Sundling och föll. Sundling bröt staven i samma veva, och två svenska medaljer blåste bort på en sekund.

Stina Nilsson stod på benen och tog sig förbi de andra svenskorna, men kunde inte hota norskan Maiken Caspersen Falla som i överlägsen stil spurtade i mål som världsmästare för andra gången i följd.

"Fina känslor"

Vanligtvis hade Nilsson knappast varit nöjd med ett silver. Men det syns på 25-åringen från Malung att den här VM-medaljen är speciell. Det är sällan känslorna svallar över öppet hos Nilsson, men precis som efter OS-guldet förra året kan hon inte hålla tårarna borta.

Den 19 januari skadade hon baksidan av höger lår i världscupen i estländska Otepää, efter att ha tagit fyra raka världscupsegrar. Det första klara beskedet tydde på att VM var kört för Nilsson, hon skulle inte hinna tillbaka. Ändå står hon nu i den österrikiska Tyrolen som VM-silvermedaljör.

Inga smärtstillande

Trots fyra tuffa lopp - kval, kvartsfinal, semifinal och final - verkar inte skadan ha gjort sig påmind, i alla fall inte så att det stör. Stina Nilsson är hemlighetsfull av sig, men säger i alla fall att hon inte tävlade på smärtstillande.

Hon har också lätt att sätta sig in besvikelsen hos Maja Dahlqvist och Jonna Sundling. Stina Nilsson vet hur det känns att jaga VM-medalj och sedan stupa snöpligt. Hon gjorde precis det i Lahtis för två år sedan.

TT