TT-Sport

Kompisarna från Byskolan äntligen i samma lag

TT-Sport Artikeln publicerades

Barndomsvänner, kompisar även som vuxna och äntligen i samma lag i ett mästerskap. Fredrik Jönsson skippade fälttävlan, satsade på hoppningen och VM-debuterar vid 45. - Det känns jättekul, verkligen, säger polaren Peder Fredricson.(TT)

I början av 1990-talet flyttade familjen Fredricson till Flyinge och Peder hittade snabbt en vän i jämnårige Fredrik.

– Vi gick på Byskolan i Södra Sandby, jag tror att det var när vi började i fyran som vi hamnade i samma klass, säger Jönsson.

Två grabbar som gillade att sporta fann varandra. Ridningen var förstås den främsta gemensamma nämnaren.

Vänskapen sitter djupt

Båda valde fälttävlan.

– Vi red, umgicks och allt annan man gjorde i den åldern. Vi hade mycket kul, säger Jönsson.

Fredricson:

– När man har umgåtts som små sitter vänskapen väldigt djupt, man känner varandra riktigt bra.

Som tränare hade de Fredriks pappa, Jan Jönsson, legendar inom svensk fälttävlan och bronsmedaljör vid OS i München 1972. I sin nyutkomna bok skriver Fredricson om besöken hemma hos Fredrik och nämner ett minne som gjorde starkt intryck.

"OS-medaljen på väggen hemma hos Jan Jönsson blev en inspiration för oss. Kanske kunde vi en dag ta egna medaljer?"

Skulle tävlat i Sydney

Fredricson nådde OS i Barcelona redan som 20-åring 1992. Fyra år senare var det Fredrik Jönssons tur i Atlanta. Till Sydney 2000 hade Sverige ett kvalat fälttävlanslag. Både Peder och Fredrik var uttagna, men förbundet valde efter en hel del kontroverser att inte skicka laget.

– Jag var inblandad i det bråket, tappade lite sugen och kände att för att hoppa i stället. Jag hade en rätt bra hopphäst så vi körde på det och det ena gav det andra, säger Fredrik Jönsson.

Peder Fredricson är sedan länge en firad och respekterad världsstjärna, Jönsson har strävsamt jobbat sig uppåt i den svenska hopphierarkin, men först nu belönas han med en mästerskapsdebut av förbundskaptenen Henrik Ankarcrona.

– Det är fascinerande. Två gamla, avdankade fälttävlansryttare i samma lag. Det har vi skojat om, säger Jönsson.

Jobbat målmedvetet

Nu är han inte i Mill Spring i första hand för att prata barndomsminnen med Fredricson. Fredrik Jönsson har i flera år jobbat hårt och målmedvetet.

– Han har verkligen satsat seriöst för att ta sig till VM. Hela året har han jobbat stenhårt för det och jag är väldigt glad för hans skull. Det har sett väldigt bra ut på sistone. Jag tror att han har goda förutsättningar för att göra bra ifrån sig, säger Fredricson.

– Mitt mål var att jag skulle bli bra nog för att kunna bli uttagen och gjorde en plan för hur jag skulle tävla och så vidare. Mot slutet kände jag att det skulle kunna hända och så blev det så när jag kom in som sista ryttare, säger Jönsson.

Gillar galoppen

I VM rider han tolvåriga valacken Cold Play.

– Jag har haft honom ganska länge. Som ung var han väldigt stökig med mycket egen vilja, men nu har han blivit ganska lätt att hantera. Han har kvar sin stökighet ibland, men nu känner vi varandra så väl att jag vet hur jag får styr på det hela.

TT: Egenskaper som tilltalar dig?

– Han har bra galopp, i både korta och långa steg. Bra balans och är ganska lätt att rida på hinder. Han är försiktig och atletisk. Men det är hans fantastiskt fina galopp som tilltalar mig mest.

TT: Det svåra med honom?

– Att hålla honom rätt tempererad. Han har två sidor. Han kan vara jättelat och så kan han tända till och bli riktigt het och då är han svårmanövrerad.

Jönsson är först ut av de svenska ekipagen i ondagens tidshoppning. Turordningen är sedan Malin Baryard Johnsson, Henrik von Eckermann och Peder Fredricson.