Fordons-, bygg- och vårdelever snabbt i jobb

Bland eleverna på hantverks- och naturbruksprogrammen var det däremot mindre än en tredjedel som hade stadigt jobb året efter att de lämnat utbildningen, visar Skolverkets statistik.

Goda chanser

Kullen som följts upp är den första som lämnade den "nya" gymnasieskolan efter reformen 2011, då det blev en tydligare uppdelning mellan högskoleförberedande och yrkesförberedande program.

Skolverkets rapport visar att andelen yrkeselever som snabbt etablerade sig på arbetsmarknaden ökade med denna kull, från cirka 30 till 40 procent.

Högskolebehörighet

Å andra sidan var kullen mindre - andelen yrkeselever sjönk när utbildningarna gjordes om. En orsak var att yrkesprogrammen inte längre automatiskt gav högskolebehörighet. Detta har senare justerats.

I hela årskullen, med elever på högskoleförberedande program inräknade, var 60 procent upptagna med studier eller jobb ett år efter gymnasiet. 36 procent hade en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden medan 3 procent varken arbetade eller pluggade. De med "osäker" eller "svag" ställning på arbetsmarknaden hade visserligen en inkomst, men en låg sådan. Här finns alltså ungdomar som går på timvikariat, jobbar deltid, varit ofrivilligt arbetslös en tid eller kanske varit ute på en långresa.

TT