Glesbygden fortsätter tappa invånare

Sverige växer - men folkökningen är främst koncentrerad till de största städerna, visar Statistiska centralbyråns (SCB) senaste statistik. På glesbygden går utvecklingen på flera platser åt motsatt håll. I fjol tappade 76 kommuner invånare, jämfört med 63 året innan.

Mest minskade Kristinehamn med 314 personer, följt av Skellefteå med 256 personer och Hultsfred med 219 personer. Procentuellt var minskningen även i år störst i Dorotea, som tappade 2,9 procent av befolkningen.

Service försvinner

Trenden har pågått under decennier. Uppsvinget en del mindre kommuner upplevde under den stora flyktingvågen 2015 tycks också ha ebbat ut.

Många som lämnar landsbygden gör det i åldern 18-35 år. Man ska kanske studera, hitta ett jobb eller vill bara ta del av den livsstil som de större städerna kan erbjuda.

Det leder till att avfolkningsorterna tappar skatteunderlag och får svårare att upprätthålla en offentlig service. De som tycker om sin ort och vill bo kvar i en mindre kommun påverkas då negativt.

Göder populism

Här finns också en grogrund för missnöje som kan göda populistiska strömningar.

Liknande mönster finns här för Sverigedemokraterna, enligt Charlotta Mellanders analyser.

Inget pekar på att avfolkningstrenden skulle brytas. Samtidigt finns ingen quick-fix för hur de negativa konsekvenserna ska lösas.

TT