Synen på unga kriminella "vänds upp och ned"

Sedan länge särbehandlar rättsystemet i Sverige ungdomar och unga vuxna som begår brott före 21 års ålder. De får till exempel inte lika långa straff som vuxna - en 18-åring får hälften av straffet, medan en 20-åring döms till tre fjärdedelar.

Men snart kan straffrabatten försvinna. Bland andra de tre största partierna i riksdagen, S, M och SD, har öppnat för att de vill slopa ungdomsreduktionen. På tisdag presenteras en statlig utredning som fått i uppdrag att komma med förslag på hur ett avskaffande av straffrabatten för unga i åldrarna 18-21 år ska kunna genomföras.

"Skapar kriminella"

Förslaget om slopad ungdomsrabatt lyfts ofta fram som en lösning på den grova brottsligheten och gängkriminaliteten. Men vill man komma åt just det skulle en sådan här reform kunna vara kontraproduktiv, enligt Robert Andersson, docent i kriminologi vid Linnéuniversitetet.

När man sätter ungdomar i fängelse ökar risken för återfall, visar ett omfattande forskningsunderlag. Samtidigt vet man att ungdomsbrottsligheten gått ned generellt i hela västvärlden, så även i Sverige.

Yngre kan drabbas

Om man tar bort straffrabatten för gruppen 18-21-åringar, kan det även få konsekvenser för de lagöverträdare som är 15 till 17 år gamla, vars straff också mildras. Då är frågan om straffen för den gruppen också ska höjas, för att liksom jämna ut stegen. Eller ska man låta det vara en markant skillnad mellan straffet för en person som är 17 år och någon som fyllt 18?

Men det är inte alls säkert att det kommer att innebära någon drastisk förändring att ta bort ungdomsreduktionen. Det kan hända att domstolarna i stället lutar sig mot allmänna bestämmelser i brottsbalken om att man ska ta hänsyn till personliga omständigheter och utifrån det mildrar straffen för vissa.

Farliga beslut

En anledning till att straffen för unga under lång tid har mildrats är vetskapen om att ungas hjärnor faktiskt inte är helt mogna, trots att man passerat myndighetsåldern. Funktioner som empati, moral och konsekvenstänkande fungerar helt enkelt inte fullt ut.

Petrovic anser att detta är något som politikerna måste ta hänsyn till när de bestämmer hur utdömandet av straff för unga ska förändras. Och man faktiskt kan se den omogna hjärnan hos unga som en möjlighet, påpekar han.

TT