TT-Inrikes

Struntar i att driva in tjuvjaktspengar

TT-Inrikes

Naturvårdsverket struntar i att driva in pengar till staten för de rovdjur som dödats i den uppmärksammade jakthärvan i Norrbotten. Värdet på djuren är för svårt att fastställa, anser myndigheten. - Jag kan tycka att det är ett lite märkligt resonemang, säger miljöåklagaren Christer Jarlås.(TT)

Artikeln publicerades 22 oktober 2017.

I veckan avslutades rättegången i Luleå tingsrätt där fem män står åtalade misstänkta för att ha dödat åtta rovdjur, tre av dem ska ha plågats svårt innan de miste livet. Jaktbrottsmålet är ett av de största hittills i Sverige och åklagaren yrkar på långa fängelsestraff. Men om männen döms kommer de sannolikt inte att behöva betala skadestånd till staten för tjuvjakten.

"En tydlig markering"

Naturvårdsverket som för statens talan i frågan och som kan kräva skadestånd för döda djur vill helt enkelt inte ta upp fallet - trots att åklagare har påtalat för myndigheten att det handlar om många djur.

Myndighetens passivitet får nu skarp kritik från flera håll.

– Man skyddar inte sina arter om man inte begär skadestånd. Det är arter man lägger ner ganska mycket pengar på, så det vore konstigt om man inte ville ha ersättning för sina djur, säger miljöåklagaren Christer Jarlås, som påpekar att det även internationellt ses som viktigt att staten får ersättning för tjuvjagat vilt.

– Det är lätt att hävda att staten inte värderar sina skyddade arter särskilt högt om man inte begär ersättning när man har rätt till det.

Också Mats Forslund, rovdjursexpert på Världsnaturfonden, anser att det är viktigt att det begärs ut pengar för djur som har dödats i tjuvjakt.

– Det blir en tydlig markering från staten mot dessa personer att det inte är accepterat. Men man har dock inte begärt skadestånd på väldigt många år, säger han.

Skärpa lagen

För att sätta press på Naturvårdsverket vill Forslund att politikerna skärper jaktlagstiftningen så att myndigheten tvingas kräva in de pengar staten har rätt till.

Hittills har bara ett fåtal jaktbrott lett till att staten har fått ut skadeståndspengar. 1995 fick staten ut 40 000 kronor per skjuten järv i ett jaktbrottsmål.

Naturvårdsverket skyller på att det är svårt att värdera djuren.

– Det är en svår fråga hur man ska beräkna förlusten för staten. Vi har begärt skadestånd tidigare, men gör inte det nu, säger Marcus C Öhman, chef för viltförvaltningsenheten på myndigheten.

Rädda för kritik

Naturvårdsverket hänvisar i stället till att det just nu pågår en översyn i skadeståndsfrågan, där myndigheten ska ta fram vad man menar är ett mer långsiktigt och tydligt system.

TT: Men bara för att ni arbetar med en översyn i frågan, ska man trots det välja att inte gå vidare med fall där man skulle kunna få pengar?

– Det är förståeligt att vissa tycker att vi ska gå vidare med det här, i synnerhet när vi har med illegal jakt att göra. Frågor som berör viltförvaltning väcker ofta starka känslor, men vi känner som ansvarsfull viltmyndighet att vi vill ha ett genomarbetat sätt att jobba med frågorna framöver, säger han.

Åklagaren Christer Jarlås ställer sig frågande till myndighetens resonemang och tror att det kan handla om rädsla för kritik hos Naturvårdsverkets tjänstemän.

– Man kan ju fundera på om det är en känslig fråga. Det har ju varit lite tjafs genom åren och myndigheten har fått negativ publicitet, säger han.