Stillsam paroll på första maj för S

Paroller och förstamaj-märken har använts i demonstrationstågen ända sedan 1890-talet. När Socialdemokraterna inte suttit vid makten har det ofta handlat om krav på förändring och konflikter har använts för att mobilisera gräsrötterna. I början av 1900-talet var parollerna avgjort mer revolutionära än idag: 1907 lånades den franska revolutionens stridrop "Frihet, jämlikhet, broderskap" och året efter Marx/Engels stridsrop "Proletärer i alla länder, förenen eder!".

Paroll och regeringsmakt

I år är parollen den lite nedtonade "Tillsammans för Sverige". Hur ligger det egentligen till med kopplingen mellan paroll och regeringsmakt?

De senaste två decennierna har ett fåtal signalord återkommit i parollerna. "Tillsammans" är ett, "Alla" ett annat och "Jobb" har varit det vanligaste. Några exempel: "Alla behövs" (2001), "Alla ska med" (2006), "Tid tillsammans" (2003) och "Jobben först" (2009).

Mer en känsla

TT: Hur mycket politik får man egentligen in på ett par-tre ord?

Hur framgångrikt ett förstamajtåg är brukar bedömas efter antalet deltagare och med några undantag har uppslutningen till demonstrationerna i storstäderna minskat stadigt de senaste decennierna. En vanlig förklaring är att många yngre inte känner sig hemma i traditionen och att de har andra vägar att uttrycka sina åsikter. Vädret kan givetvis vara en faktor och nu för tiden är det lätt att ta del av efterföljande talen framför tv:n eller datorn. Den främsta förklaringen är dock att Socialdemokraterna tappat både medlemmar och väljarstöd.

Måste förnyas

Det har ofta sagts vänsterns förstamaj-tradition måste förnyas, men det har visat sig lättare sagt än gjort.

TT