Annons
Nyheter

Skogsbrand avslöjade stora brister

Skogsbranden i Västmanland hade kunnat få mindre ödesdigra konsekvenser. Brister hos räddningstjänsten, kommunerna och länsstyrelsen gjorde att räddningsinsatsen var för långsam och underdimensionerad, enligt en utvärdering. När branden startade 31 juli förra året var brandrisken i området extremt hög.(TT)
Publicerad 6 mars 2015
Skogsbranden i Västmanland hade kunnat få mindre ödesdigra konsekvenser. Brister hos räddningstjänsten, kommunerna och länsstyrelsen gjorde att räddningsinsatsen var för långsam och underdimensionerad, enligt en utvärdering. När branden startade 31 juli
Skogsbranden i Västmanland hade kunnat få mindre ödesdigra konsekvenser. Brister hos räddningstjänsten, kommunerna och länsstyrelsen gjorde att räddningsinsatsen var för långsam och underdimensionerad, enligt en utvärdering. När branden startade 31 juli

När branden startade 31 juli förra året var brandrisken i området extremt hög. Ett brandområde som var 30 gånger 30 meter när larmet kom till SOS Alarm hade hunnit bli till 400 gånger 600 meter när räddningstjänsten kom på plats - 40 minuter försenad.

De inledande insatserna att omringa branden misslyckades och på kvällen brann ett område på omkring 150 hektar, motsvarande över 200 fotbollsplaner. På kvällen den 4 augusti brann 14 000 hektar, 20 000 fotbollsplaner.

Annons

Omöjligt jobba effektivt

I den utvärdering av arbetet som nu lämnats till regeringen beskrivs de brister som ledde till att branden fick en sådan spridning. Det gjordes ingen riskbedömning när räddningstjänsten larmades ut i inledningsskedet och under det första dygnet saknades såväl folk som material. Det gjordes inte heller någon uppskattning av hur den fortsatta spridningen skulle kunna se ut och det saknades dessutom kunskap om hur branden bäst skulle bekämpas.

Utredaren skriver att det var "i princip omöjligt för räddningstjänsterna att genomföra insatserna på ett rationellt och effektivt sätt" och att det dessutom dröjde till tredje dygnet innan någon insåg behovet av en gemensam ledningsstab. Allt sådant borde ha varit planerat sedan tidigare, skriver utredaren som påtalar vikten av att olika aktörer - exempelvis räddningstjänst, kommuner, länsstyrelser, Försvarsmakten och hemvärnet - redan har övat på samverkan vid olyckor och kriser för att snabbt kunna mobilisera resurser, evakuera och sprida information.

Efterlyser nationell modell

Utredaren efterlyser nu en nationell ledningsmodell som centrala aktörer kan arbeta efter och en övergripande princip som kan leda till snabba beslut och snabb handling vid olyckor och kriser även om beslutsunderlaget är ofullständigt.

I ett pressmeddelande säger inrikesminister Anders Ygeman (S): "Utredaren pekar på flera brister. Nu ska vi gå vidare med förbättringsåtgärder, så att vi kan hantera framtida olyckor på ett bättre sätt."

TT

Annons
Annons
Annons
Annons