TT-Inrikes

Sjukhus skärper bevakning efter hot och våld

TT-Inrikes

"Jag vet var du bor". "Jag väntar på dig här utanför". Personal på landets sjukhus vittnar om ett hårdare klimat och allt grövre hot. Många stora sjukhus skärper nu bevakningen på bland annat akutmottagningar. - Man är otrevligare, det är tuffare hot.(TT)

Artikeln publicerades 24 september 2017.

– Man är otrevligare, det är tuffare hot. Det är inte bara "nu är du dum" utan mer "jag vet var du bor". Man vill skapa fruktan helt enkelt, säger Fredrik Tedenlind, säkerhetschef på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

TT har kontaktat flera av landets stora sjukhus för att höra hur situationen ser ut när det gäller hot och våld, och hur man arbetar med säkerheten. Fram träder en bild av att hoten ändrat karaktär och personalen på akutmottagningarna är särskilt utsatta.

Ofta är det drogpåverkade personer eller människor med psykiska problem som uppträder hotfullt. Men på flera håll i landet har gängrelaterade skottlossningar inneburit en ny dimension av otrygghet.

– När det är skottskador är det de här killgängen som kommer, unga grabbar i övre tonåren eller 20-årsåldern som har en respektlöshet och en väldigt nedvärderande kvinnosyn. De kallar den kvinnliga personalen för både det ena och andra, säger Maria Jensen, säkerhetshandläggare vid Skånes universitetssjukvård.

Finns en oro

– De här killarna kommer till akutmottagningarna i skottsäker väst och det finns en oro, fortsätter hon.

I Uppsala lämnar man i dagarna in en ansökan till länsstyrelsen om att få sätta upp ytterligare ett tiotal kameror i bland annat väntrum och på akutmottagningen. De allt grövre hoten och flera hotfulla situationer kopplade till skjutningar oroar.

– Förhoppningsvis kan det också ha en avskräckande effekt. Om man vet att det är kameraövervakat så kanske man tänker till innan man gör något. Och om ett brott sker kan vi bifoga bilderna från den händelsen till vår polisanmälan, säger Fredrik Tedenlind.

I Västra Götaland pågår ett projekt där så kallade trygghetscentraler ska inrättas på regionens fyra stora sjukhus. Dygnet runt ska personal kunna övervaka känsliga områden med hjälp av kameror, men även ta emot larm, hålla kontakt med väktare och polis och styra tillgängligheten till utsatta enheter med hjälp av fjärrstyrda lås.

Vill övervaka mer

Sjukhusen vill kunna övervaka mer, men lagstiftningen gör att arbetet med att sätta upp kameror går långsamt.

– Man kan ha trygghetscentraler utan övervakningskameror, men det är ett otroligt viktigt instrument, inte minst för att förebygga våld vid till exempel en akutmottagning, säger Johan Ernelin, som leder arbetet med trygghetscentralerna.

Exakt hur vanligt det är med hot och våld på sjukhusen är dock svårt att veta. Till Arbetsmiljöverket anmäldes förra året 156 arbetsolyckor med sjukfrånvaro på grund av hot och våld. Varje gång någon i personalen utsätts för hot eller våld ska en avvikelserapport skrivas. Men det är inte alltid det blir gjort, och mörkertalet är troligtvis stort.

– Vi vill se att arbetsgivare tar ansvar för rapportering och polisanmälningar. Om du har blivit hotad så är det också en rädsla att polisanmäla i eget namn, säger Madelene Meramveliotaki, avdelningsordförande för Vårdförbundet i Skåne.