S vill hålla igen om migration framöver

I avtalet mellan S, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna ingår att familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande, till exempel personer som flytt från Syrien, ska bli möjlig igen. Där sägs också att en ny asylmöjlighet, en så kallad humanitär skyddsgrund, ska utredas.

Det skulle enligt migrationsministern gälla "de mest sårbara fallen", personer som är "väldigt sjuka".

Inte längre

Han har, efter regeringsbildningen, fått tillbaka migrationsfrågorna i sin portfölj, frågor som han ansvarade för 2014-2017. En av de första uppgifterna för honom i sin nygamla roll är att sätta igång en parlamentarisk utredning om den framtida politiken för asyl och migration.

Har svängt?

Det sade Johansson och S många gånger i valrörelsen, särskilt efter det att partiet lagt fram ett strikt migrationsprogram. Partiets svängning i januariavtalet får både pris, av dem i partiet och utanför som tyckt att S valde en för strikt linje flyktinghösten 2015, och ris av dem som vill hålla emot. Länder som Tyskland talar om att strama åt.

Familjeåterföreningen kan bli ett problem, enligt ministern, om det leder till att många söker sig till Sverige för att vi har den lagstiftningen.

Begränsa utredning

Utredningen han skriver direktiv till ska, anser han, bara ta upp ett mindre antal frågor, som tillfälliga kontra permanenta uppehållstillstånd och den humanitära skyddsgrunden. Den ska vara klar 2020.

Även om antalet asylsökande har minskat kraftigt, från 163 000 2015 till 21 500 förra året är det flera tusen som söker från länder varifrån i stort sett ingen beviljas asyl. Men de utreds ändå i upp till ett år och finns under tiden i asylmottagningen. Förra året sökte, till exempel, 1200 georgier asyl här, samtidigt som noll procent fick det.

Förslag har lyfts i debatten om att Sverige kunde lista länder som säkra, vilket skulle kunna minska ansökningarna. Men om det vore politiskt möjligt för regeringen, det passar Johansson på.

Han hävdar att Georgien är det stora problemet och förra året kom landets inrikesminister på besök.

Avskaffar "gissel"

Enligt Johansson är en av de största förändringarna i migrationspolitiken att januariavtalet säger att asylsökande inte längre fritt ska få välja att bo var de vill, något som den tidigare utformningen av eget boende-regeln, ofta kallad bara Ebo, möjliggjort.

Han hävdar att Ebo har varit ett "gissel" i 25 år och gjort att asylsökande samlats i utsatta förorter där de riskerat att utnyttjas och fått bo mycket trångt och fattigt.

TT