Risk för skattehöjningar i kommunerna

Kommunerna var lovade fem miljarder kronor extra i statsbidrag, och pengarna skulle i första hand gå till utsatta kommuner med stora utgifter för exempelvis äldreomsorg, skolor och social verksamhet. Men nu stryps pengarna, och det kan göra läget knepigt för kommuner med ansträngd ekonomi, konstaterar Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Det innebär att de som kanske behöver pengarna mest kan komma att ta till skattehöjningar, tror hon.

Byggandet avstannar

På flera håll blir inte intäkterna som kommunerna räknat med, exempelvis byggs inte alla de bostäder som kommunerna trott skulle ge dem fler invånare och mer skatteintäkter. Redan har en avmattad ekonomi visat att intäkterna inte kommer att öka i den takt som kommunerna hoppats på, berättar hon.

Många kommuner har också tagit emot många asylsökande, vilket ger kostnader.

Flera saker samtidigt

Just nu är det många kommuner som har stora utgifter på grund av ålderssammansättningen.

Redan i våras, då SKL gjorde en enkät bland kommunernas ekonomichefer, så signalerade så gott som alla att det krävdes effektiviseringar, berättar hon.

Måste agera

Allt detta gör att de där pengarna som utlovades var väldigt välbehövliga. Nu kommer de inte, och det tvingar kommuner att agera.

Det går nämligen inte för sig för en kommun att gå med förlust år efter år, berättar hon.

Den enda satsning som genomförs är den sänkta pensionärsskatten, som partierna är överens om. Men den sänkningen kan ätas upp för vissa om kommunalskatten samtidigt måste höjas, befarar Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, tror att de uteblivna pengarna till kommunerna kommer att göra dem mer försiktiga.

TT