Mustchefen: Ryskt hot mer än Iskanderrobotar

Must räknar med att Sveriges närområde kommande åren fortsatt präglas av motsättningar mellan Ryssland och USA/Nato och ser en "möjligen ökande" polarisering.

"Det finns i dag få tecken på att aktörerna är beredda att närma sig varandra för att hantera säkerhetsutmaningar", skriver Must.

Mustchefen Gunnar Karlson uppger att Ryssland det gångna året fortsatt med att modernisera sin vapenarsenal och stärka sin militära förmåga.

TT: Har Ryssland förstärkt sin militära närvaro i Östersjöområdet?

"Svensk fixering"

Han påpekar att Rysslands upprustning är en kontinuerlig, långsam process där äldre flygplan och fartyg efterhand ersätts med modernare och där mer komplexa övningar genomförs med arméförbanden.

Under det gångna året placerade Ryssland ut den nya Iskanderoboten i Kaliningrad, som har räckvidd att nå Sverige.

Han påpekar att det finns även andra robotsystem i Kaliningrad, att Iskanderrobotar finns på många andra ställen också och att de kan flyttas runt.

Ökad kinesisk närvaro

Den första mars förra året höll den ryske presidenten Vladimir Putin ett uppmärksammat tal, där han talade om framtida vapen, till exempel en kärnkraftsdriven överljudsrobot.

Gunnar Karlson uppger att man från rysk sida gärna vill ha uppmärksamhet kring sådana utspel, men tillägger:

Ytterligare en stormakt, Kina, kan framöver öka sin aktivitet i Sveriges närområde. Som en följd av klimatförändringarna satsar Kina på nya transportförbindelser i de arktiska farlederna, något man döpt till Polar Silk Road.

Vill ha baser

I förlängningen skulle det kunna vara förknippat med säkerhetsrisker, om Kina bestämmer sig för att sätta upp militärbaser i området.

Ett exempel på att Kina vill kunna använda sig av militär makt över hela jordklotet är att man är i färd med att bygga hangarfartyg.

Kvar i time out

I årsrapporten konstateras att utländska underrättelsetjänsters aktiviteter gentemot Sverige har ökat. Där ingår även Kina.

Det kan handla om att skaffa sig kunskap om svenskt försvars tekniska utveckling, operativa förmåga eller planeringen av försvaret.

Den första april träder en ny lag i kraft som skärper kraven på myndigheter och företag att skydda känslig information.

Gunnar Karlson är oroad för att myndighetscheferna inte ska satsa tillräckliga resurser.

En orsak är, enligt Karlson, att säkerhetshot från främmande makt under många år inte varit särskilt uppmärksammat.

Gunnar Karlson önskar att regeringen ställer tydligare krav på att myndigheterna redovisar vad de gör för att stärka säkerhetsskyddet.

TT