Lättare avhysa EU-migranter

Justitieminister Morgan Johansson (S) uppger att även om det handlar om utsatta EU-medborgare som tigger, så måste de bosätta sig på ett lagligt sätt, till exempel på en camping, hyra ett rum eller bo hos släktingar.

I december i fjol bedömdes 260 otillåtna bosättningar finnas i Sverige. Sedan dess har polisen klarlagt vad som ska gälla och agerar snabbare mot bosättningar på offentliga platser.

Fogden först

När det inte handlar om offentliga platser måste markägaren ibland vända sig till Kronofogden. Men för att få en ansökan om avlägsnande prövad måste bosättarna först identifieras, vilket kan vara svårt. Nu föreslår regeringens utredare att markägaren ska kunna gå till Kronofogden utan att först ha identifierat personerna som ska bort.

Av humanitära skäl föreslås en tidsfrist på fem dagar innan avlägsnandet får ske efter det att EU-migranterna underrättats. Kronofogden ska också kunna ge anstånd med genomförandet om det behövs med hänsyn till de boende.

Justitieministern räknar med att ha ett lagförslag klart i slutet av året.

Lennart Forsberg, socialchef på Stadsmissionen i Göteborg, ser inget generellt problem med förslagen.

Unik aktion

Avhysningen av romer från en privatägd ödetomt i centrala Malmö skapade i höstas stora rubriker. Den aktionen var dock unik, eftersom det skedde med stöd av miljöbalken.

Den senaste bedömningen är att det finns 4 700 utsatta EU-migranter i Sverige, varav 70-100 är barn. De flesta är romer från Rumänien och Bulgarien. I Stockholmsområdet rör det sig om cirka 765 personer i 50 till 60 bosättningar.

Moderaterna vill att regeringen nu även utreder förslag som ger kommuner möjligheter att förbjuda tiggeri på vissa platser.

TT